Tadiwennit akked tmarut-tamedyazt Nadya Benεmer: « Caḍent temsal i yi-yessawḍen ad ferneɣ asuqel n udlis-a »

Tεeyyen-d tmarut-tamedyazt Nadya Benεmer, ussan iεeddan, s tuffɣa i d-itteddun n udlis n Faḍma At Mensur Ɛemruc i d-tsuqqel ɣer teqbaylit. Ilmend n waya, nefka-s kra n yisteqsiyen, hata wayen i d-yusan di tririyin-is.

Isaḥliyen: Ini-aɣ-d awal ɣef usenfar-a n tsuqilt n udlis n Faḍma At Mensur d beddu-is…

Nadya Benεmer: Di tazwara, azul fell-awen. Bdiɣ tira n tsuqqilt n « Amezruy n tudert-iw » n Faḍma At Mansur seg tutlayt tafransist ɣur tin n teqbaylit deg yebrir 2006. Llan ttefɣen-d yedrisen-nni i ttaruɣ deg waɣmis Tafukt i d-tetttheggi tdukkla n Numidya n Wehran yal aggur. Maca sens ayagi lliɣ xedmeɣ ɣef tadyant-a yiwen n Ufsir( exposé) i lmend n wass agraɣlan n tfaska n tmeṭṭut ass n 8 seg waggur n Maɣres 2003. Dɣa dinna deg wexxam n Numidya. Syin akkin yeḥbes uɣmis Tafukt mi d-immuger kra n yiɣeblan. ḥebseɣ ula d nekk tira-nni, rriɣ-tt deg rrif acku ur sεiɣ ara aselkim i tukksiwin n tira, yerna kecment-d kra n tlufa di twacult-iw. D ayen i yi-yeǧǧan rriɣ-tt di tesga. Armi d iseggasen-a ineggura i uɣaleɣ ɣer ɣur-sen (2018-2020).

Ahat tesɛiḍ timentilin i kem-yuwwin ad tferneḍ adlis-a gedged?

Timsal i yi-yessawḍen ad ferneɣ asuqel n udlis-a mačči d win nniḍen, tamezwarut d iḥulfan-nni swayes ḥulfaɣ mi t-ɣriɣ acḥal aya: tejreḥ tasa-w, runt wallen. Tis snat deg yiḍ ɣriɣ-d afsir-nni gar temɣarin Tiqbayliyin s tutlayt tajenṭaḍt, ḥulfaɣ dakken ḍelmaɣ-tent, ḍelmeɣ ladɣa iman-iw. Tis tlata, walaɣ Faḍma At Mansur tedla-d fell-i di targit: teffeɣ-d seg ṭṭlam tger-d gar yifessen-iw adlis s wecmumeḥ. Fiḥel amesli ! Dinna i gziɣ dakken tebɣa ad t-id-rreɣ ɣer teqbaylit. D wa i d izen i yi-d-tceyyeε. Tis rebɛa, taqbaylit txus aţas deg tira n yedlisen d wungalen : cfiɣ yeqqar-d Dda Ɛebdella At Ḥaman, fell-as tamilla: « win ur nezmir, ur nessaweḍ ad yaru idlisen, xersum ad yessuqqel seg tutlayin nniḍen ɣer tagi nneɣ acku azal n yal aɣref di ddunit d azal d umḍan n wungalen d yidlisen yettwarun s tutlayt-is ». Ferneɣ-d adlis-a imi d taqsiṭ iceɣben merra timetti taqbaylit ladɣa di temsalt-a n ddin amasiḥi d usɣan ineslem. Ar ass-a n wussan mazal taluft ur tefri wara. Ferneɣ-t diɣenna imi tameţţut-a taqbaylit d tamenzut di tmetti-is i yekksen takmamt i yimi. Tenna-d s tebɣest tameqqrant ayen ur yezmir wargaz ad t-id-yini. Tekkes talast i wawal, tedder d tilellit, tqubel merra tilufa i tt-id-iqublen. Wicqa yihwah swayes i tettwet, wicqa yir tamuɣli swayes i tt-ttwalin widak-is, wicqa εezzul-is d tiwaculin nniḍen. Tagi teddem tudert-is d tin n tarwa-s gar yifassen-is, tuẓa ɣer sdat. D amedya i yal tameṭṭut ara yebrun i ṭṭbel deg waman. D nettat i d azamul n tebɣest s timmad-is n tmurt n Leqbayel. Rnu ɣer-s, cukkeɣ tamsalt i yi-yessawḍen ad t-id-suqleɣ d 40 n yiseggasen i tedder d Taqbaylit di tmurt timseεrebt n Tunes, am 40 n yiseggasen aya i ddreɣ ula d nekkini da di Wihran. Gar yemseεraben, qqimeɣ d Taqbaylit (taḍsa).

Acimi akka – “Amezruy n Tudert-iw” – i as-tefkiḍ azwel, mačči akken nniḍen?

Di tazwara, ilaq ad yeḥsu umeɣri dakken tasrit-a n Faḍma At Mansur Ɛemruc, mačči d tamɛayt ideg ara yaf iman-is umdan i taḍsa. Mačči d tamacahut i d-ḥekkun i yemdanen ɣef rrif n lkanun ad sedhun arrac send iḍes-nsen. Tasrit-a d tin akken yeččuren d isugnan, ur nesɛi iẓuran ansi i d-tekka. Mačči d taqsiṭ neɣ d taḥkayt kan menwala n yal tudert nniḍen , ala! Tagi d ayen yugaren ayagi merra, tagi d ayen yeɛnan di tazwara: Tamagit “l’identité”. Tis snat, mačči kan d tudert n Faḍma i yiman-is ara naf da, tagi d tudert n taddart d yimezdaɣ-is merra di tallit-nni ideg tella tmurt s ddaw uzaglu n Urumi.

Ad naf deg wungal-nni n Faḍma ayen akk yurzen ɣer yimennuɣen n yal ass n ugdud Aqbayli, ama d ayen yecban imsulṭa n leqraya i d-yettruḥun seg Lezzayer ɣer tmurt ad wennɛen iɣerbazen n tallit-nni di tudrin, ama deg wayen yeɛnan icambiḍen d lqiyyad d temsal n ddin. Ama d ayen yeɛnan tazgert n yimezdaɣ i usfusker seg tudrin ɣer tiyeḍ; teddun alarma d Leɣwaṭ, Ǧelfa, Bsekra, Melyana… i tiɣin n taḍuṭ d yisufar nniḍen am yirden d temẓin. Neɣ seg tmurt n Lezzeyar ɣer Tunes d Fransa. Akked tsartit yerḥan imnekcamen,d tagrawla n Crimée ideg ttekkin Leqbayel gar-asen Hasan U Ɛemruc yeddan alarmi d Sebastopol. Awal daɣen yella-d ɣef “les Spahis” imnayen izzayriyen iwumi sselsen annay n Fransa, d tinna n 4o ideg uzzlen yidammen n Leqbayel ɣas akken ur ten-teɛni ara temsalt. Rnu-as aṭas n tlufa i d-ttmagaren yimezdaɣ n Tmurt n Leqbayel d yiserdasen n Urumi deg Iɣil Ɛli iseggasen-nni n 57-58, d tmettanin n yimdanen deg yiberdan n taddart, d yinejliyen ladɣa n twaculin timasiḥiyin seg Tmurt n Leqbayel. Ur ḥsin anda ara rrent d tarwa-nsent.

Fiḥel ma nettu merra ansayen n tudert n yal ass, d tutlayt. Ladɣa awal-is yella-d ɣef tisin n yimrabḍen irumiyen d wacu yeḍran merra di tmurt di tallit-nni n 1885 d asawen. Ayagi akk s yismawen iseḥḥan n yimdanen, n yimekwan d yimeḍqan d yizemzen (dates) n tidet ara afen yimazrayen yebɣan ad nadin fell-asen. Tadyant-a n Faḍma d abrid i tenjer i umezruy n tira d unadi i yisdawanen. Tagi ihi d tussna ansi i d-tekkiḍ d waniɣer i tettedduḍ? Aya merra yekcem deg tmeḥḍit (archive) daymi yeqqel d AMEZRUY.

Temmug tdiwennit sɣur : Azwaw