Tadiwennit akked tmedyazt-tamarut Kaṭya Tuwwat: « ulac win yeɣran adlis-a, ur d-yenni d adlis yesɛan rruḥ n teqbaylit »

Tessen Kaṭya Tuwwat (Katia Touat) tazwara amaḍal n tmedyezt anda i d-tesnulfa aṭas n tɣawsiwin icebḥen, syin tger daɣen deg tikci n tlelli i tefyar deg yisenfan nniḍen n tira. Dɣa, mi d-tsuqqel ussan-a ɣer teqbaylit adlis macaɛen n Faḍma At Mensur Ɛemruc “Histoire de ma vie”, nenced-itt ad d-nawi awal yid-s s tehri, fell-as d tsekla s umata, deg uɣmis Iṣahliyen.

Isaḥliyen: ulama tettwassneḍ deg wannar n tmedyezt, ini-d i yimeɣriyen-nneɣ d anta i d Kaṭya Tuwwat?

Kaṭya Tuwwat: Kaṭya Tuwwat d yiwet n tmeṭṭut, d yiwet n tmarut n tɣiwant n Buzgan. Luleɣ deg taddart n Yibekkaren, zedɣeɣ deg taddart n Teẓrut. Si zik i ḥemmleɣ ad aruɣ, si zik i ḥemmleɣ ccbaḥa n tira d wawalen iweznen. Asmi meẓẓiyeɣ akkya, mi ara ɣreɣ tamedyezt neɣ tasekla, keččmeɣ ar umaḍal nniḍen, ar umaḍal yifen wagi i deg nettidir. Tikwal mi ara ɛyuɣ deg medden, ad ldiɣ kra n udlis, ad inigeɣ ɣer wanda ara ten-ḥemmleɣ. Am wasmi i ɣriɣ adlis n yisefra n Lewnis At Mangellat i ixulfen aṭas ɣef tmesliwt i tezlatin-is, neɣ adlis yura Dda Lmulud ɣef ccix Muḥend Ulḥusin, neɣ tamedyezt n Charles Baudelaire, Paul Verlaine, La Fantaine… Din i yi-jebbden yisekkilen ɣer lebḥer-agi wessiɛen. Ɣef waya i ddmeɣ imru, ttaruɣ ula d nekk. D ayagi i yi-iǧǧan ḥemmleɣ ad d-snulfuɣ. Aṭas i d-yeqqaren tira d ddwa n terwiḥt ! d tidet ! nekk ticki yella wacu i icewwlen tarwiḥt-iw, ad ddmeɣ imru, ad kkreɣ ad d-smeckukleɣ asefru neɣ aḍris, neɣ ayen nniḍen, deg umkan ideg ara ceɣleɣ d uɣbel-nni i yerwin lxaṭer n terwiḥt-iw ad tt-rreɣ i umennuɣ akked yimru akken ad d-snulfuɣ kra. Amennuɣ akked yimru ẓid, acku mi ara d-yewjed wayen tettaruḍ, ad tecreh terwiḥt, ad tefreḥ, ad teḥlu.

Amek tga tmuɣli n tmedyazt i kem-yecban ɣef wayen i d-tuwwi tmedyezt i teqbaylit?

Nekk ad d-iniɣ limer mačči d tamedyezt, rnu ɣur-s timucuha d temɛayin d wayen nniḍen, ur tessawaḍ ara teqbaylit ad d-tidir armi d ass-agi. Tamedyezt tesɛa aṭas azal ɣer Leqbayel, abeɛda Leqbayel n zik. S tmedyezt i d-ssufuɣen iḥulfan-nsen d yixemmimen-nsen,  amedya d Si Muḥ Umḥend d Lbacir Amellaḥ mucaɛen aṭas, neɣ Ccix Muḥend Ulḥusin i yettmeslayen i lɣaci s wudem n yifyar.

Zik uqbel ad ttarun Leqbayel tella tmedyezt d timawit, tettruḥu seg yimi ɣer umeẓẓuɣ imi yeshel-asen i medden ad cfun ɣef yifyar, wa yeqqar-iten i wa. Mi ara twaliḍ timɣarin-nneɣ, drus n tid ur nessin ara ad d-awint isefra, ama ɣef tudert-nsent, ama ɣef ddunit s umata.  Asmi sawḍen Leqbayel ad arun, jemmɛen-d uqbel ayen yellan di tgemmi. Jemɛen-d tamedyezt, timucuha, timɛayin, tidyanin…

Ar tura mazal tamedyezt tesɛa azal-is, mazal-itt d abeckiḍ is i ikkaten yiḥeddaden n wawal, d ttawil s i issawaḍen taɣect-nsen mebɛid. Ihi win iwumi teɛreq teqbayilt ad yeldi idlisen n tmedyezt, ungalen, timucuha, tullisin…

Tsuffɣeḍ-d yakan ammud n yisefra s uzwel n « Ijeɣlalen n Tudert ». Twalaḍ ttnadin Yiqbayliyen ɣef tmedyezt yuran?

Ijeɣlalen n tudert d ammud n yisefra i d-yeffɣen ɣer teẓrigin Ɛeccab (Achab) di 2017. Asmi d-yeffeɣ aṭas i as-yeldin ifassen-nsen, ɣran-t s lferḥ, yerna fkan-iyi-d tamuɣli-nsen. Llan wid i yettrajun melmi ara d-rnuɣ amaynut akken ad ɣren. Ɣef waya nekk ttwaliɣ llan wid yettnadin ɣef tmedyezt yuran, d acu kan drusit. Mi ara nettwali deg uẓeṭṭa n internet, nga akk tamawt belli imdanen ḥemmlen ugar ad slen, ad walin tividyutin, deg umkan anda semqaten ad ɣren mi ara d-tserseḍ ayen yuran, ama d tamedyezt ama d aḍris.

Ur ẓriɣ ara acu d ssebba n wanect-agi, ahat llan wid ur nessin ara ad ɣren taqbaylit, neɣ ɛeggzen ad ɣren. Wama nekk ttwaliɣ  win iḥemmlen ad iɣer ɣas yesla-yas i usefru iɛjeb-as, yeẓra ad as-yaf  lbenna ugar mi ara t-iɣer. Ur yezmir ara umdan ad d-yeɣɣar gar wawalen ma yella d timesliwt kan i yesla i usefru. Di tmesliwt llan lecɣal i aɣ-yettruḥun. Nekk cfiɣ zik asmi meẓẓiyeɣ mi ara yi-tehwu tezlit, ad ceɛleɣ tasfift, ad d-ttaruɣ awalen n tezlit-nni, akken ad ten-ɣreɣ d taɣuri, ad asen-sbenneɣ, ad ten-ẓreɣ s wudem nniḍen.

Deg yisefra-m, tettawiḍ-d kra n tfelseft s ccbaḥa n yimeslayen. Ahat din i tettafeḍ iman-im ugar?

S tira ssawaḍeɣ ad d-snulfuɣ amaḍal nniḍen, amaḍal i yeffɣen fell-i, amaḍal yeččuren d tilelli. Ad t-id-bnuɣ s yifassen-iw, s wawalen icebḥen, s wawalen iẓidanen iweznen, dinna yal awal yesɛa azal-is. Ttcebbiḥeɣ amaḍal-agi s usugen, s teqbaylit i d-ṭṭḍeɣ ɣer yemma. Deg umaḍal am wagi i ttafeɣ iman-iw, anda ttiliɣ d tagellidt, d taklit deg yiwet n teswiɛt.

Tesnulfaḍ-d targa di Youtube ideg i d-tettawiḍ isefra, rnu tlehhu tennu. Aḥulfu-im imi aṭas i yeṭṭafaren tamedyezt-im?

Snulfaɣ-d targa-yagi akken kan ad d-srusuyeɣ deg-s sya ɣer da kra n tmedyezt, bɣiɣ mi ara inadi yiwen ɣef tmedyezt-iw, ad d-yaf d acu ara isel. Ticki i weɛɛaɣ, sruyeɣ-d kra di Facebook, neɣ deg Youtube. Llan yemdanen i yi-iṭṭafaren, itteɛjab-asen lḥal, dɣa itteɛjab-iyi lḥal ula d nekk. Ferrḥeɣ mi ara ten-sferḥeɣ.

Ɣur-m, d acu i d azal n tfaskiwin n tmedyezt i d-yettilin di Tmurt Taqbaylit?

Tifaskiwin sɛant azal ameqqran, tifaskiwin d iɣerbazen i deg yal amedyaz yettnadin ad yennerni, yezmer ad yennerni deg-sent. Nekk d yiwet seg wid i d-ilemden aṭas di tfaskiwin, acku ma iruḥ yiwen ɣer tfaska, atan yeqbel ad yemmel tamusni-s, ad d-yawi tamusni ɣur wiyeḍ. Ad iẓer anda tessaweḍ tmedyezt, acu i ttarun wiyeḍ i t-yecban. Tafaska n tmedyezt d annar n temlilit d umbaddel n rryuy d tmussniwin gar yiḥeddaden n wawal. Abeɛda daɣen ma tella tfaska tettwaxdam akken ilaq, tesɛa ahil amerkanti ideg ara d-agmen wid ara yerzun ɣur-s.

Nnig tmedyezt, tessuqquleḍ daɣen imi ussan-a kan i d-yeffeɣ udlis n Faḍma At Mensur i d-terriḍ ɣer teqbaylit. Meslay-aɣ-d ɣef usenfar-a…

D tidet, ussan-agi kan i d-ilul ɣer teẓrigin Imru udlis « Taqsiḍt n tudert-iw » n Faḍma At Menṣur Ɛemruc i d-suqleɣ si tefransist ɣer teqbaylit. Adlis-agi d asenfar meqqren, d asenfar i yi-d-tsumer tesbeddit Tiregwa. Tella tettnadi tameṭṭut ara d-yessuqlen adlis-agi, mi yi-d-nnan, qebleɣ s lferḥ. Tamezwarut acku d adlis mucaɛen aṭas, d adlis s wazal-is, tin i t-yuran d tameṭṭut tameqqrant i d-yeǧǧan later deg ulawen n wid i yeɣran taqsiḍt-is. Tis snat acku asmi i ɣriɣ adlis-agi, d lesnin-aya tura ɣer deffir, yeǧǧa-d deg-i kra, iḥuza-yi. Yerna ulac win yeɣran adlis-agi ur d-yenni ara belli  d adlis yesɛan rruḥ n teqbaylit. Xas akken s tutlayt tafransist i yettwaru, aḥulfu d aqbayli, d awalen kan n teqbaylit i t-ixuṣṣen. Ɣef waya i walaɣ d ayen yelhan mliḥ ad t-neṭṭef gar yifassen-nneɣ, ad t-nɣer s teqbaylit-nneɣ. Dɣa kkreɣ-as i leqdic-agi, fkiɣ-as akk ul-iw, imi ẓriɣ mačči d ayen isehlen ad d-tawiḍ aḥulfu-nni n Faḍma i yufan medden deg udlis anaṣli i yettwarun s tefransist. Tura yeqqim-d ɣer wid ara t-yeɣren, ssarameɣ ad ten-yeɛjeb, ad afen deg-s ayen ttrajun.

Aṭas i t-id-yessuqqlen taggara-a udlis-a. D acu i kem-ijebden kemmini ɣer ɣur-s?

D tidet, ɣef wakken i d-yeffeɣ lexber, llan sin nniḍen i t-id-yessuqlen; yella Mass Ḥmed At Lbacir akked Massa Nadya Benɛmer. Nekk ttwaliɣ d ayen yelhan i teqbaylit, a win yufan aṭas ara d-yessuqulen, aṭas ara d-yesnulfuyen, awi-d ukan ad tennerni teqbaylit-nneɣ.

Ma ɣef wayen i yi-ijebden i udlis-agi, d imi d tameṭṭut i t-yuran, d tameṭṭut am nekk am tiyeḍ, tura-t ɣef tudert-is bla tuzzya d tunḍa, akken tella i tt-id-teḥka. Tewwi-yaɣ tmeṭṭut-agi yeččuren d tabɣest ar tallit-nni ideg d-tedder, ar tmetti taqbaylit n lweqt-nni(…), tewwi-yaɣ yid-s nedder-d akked yemma-s, tabergazt-nni iqublen weḥd-s teqseḥ n tudert, i iɛebban weḥd-s azaglu i as-tesbub twacult akked tmetti, tinna i as-yennan deg wawal-is : « Ticraḍ-agi-inu ifent timira n yirgazen ». Syin akkin tewwi-yaɣ ar tudert-is nettat, nettat i yettuḥeqren seg wasmi tella d tamecṭuḥt, tinna akken iwumi ḍlan yemdanen ur nesɛi rreḥma ccamma ur nseffeḍ, tinna akken, akken yebɣu qerriḥet tegnit, terfed aqerru-s d asawen, ur tekni i yiwen, texdem tawacult, tesker-d tarwa-s s lḥif, tameṭṭut-nni d wawal i d-yeǧǧan Ṭawes akked Jean Ɛemruc…

Mudd-aɣ-d taseddart seg walbaεḍ n yisefra-m imaynuten…

Tebɣiḍ taqcict trankil

Tin ara ak-d-yezgen swaswa

Xas ḥbes ur yi-ttektil

Ur lliɣ d tinna a wa

Yid-i iban kan ur yettmil

Lmizan fell-i yekwa

I iweznen qbel-ik, aḥlil !

Ufan-d iqiḥ ur neswa

Ur lliɣ d tinna a wa !

Ur lliɣ d tinna

Ur lliɣ d tayeḍ

Ur sɛiɣ nanna

Ur ttabaɛeɣ rrkeḍ

Urǧin i nekna

Xas ḥseb nesseḍ

Nekk d yiman-iw

Kkes-d anda ur nerkeḍ…

Tanemmirt ɣef tririyin. Awal-im n useqqef…

Ad d-iniɣ kan tanemmirt ɣef tdiwennit-agi, afud iǧehden i kunwi daɣen di leqdic-nwen.

Temmug tdiwennit sɣur : Azwaw