Tberreḥ-d Tesbeddit Tiregwa s yigmaḍ n yimsizwar i d-tettheyyi

Ɣas ulama s kra n uɛeṭṭel, tberreḥ-d Tesbeddit Tiregwa ass-a, 20 yulyu, s yismawen n wid i d-yufraren deg yimsizwar iseklanen i d-tessuddus yal aseggas, am win n wungal, tullist, tamacahut n ugrud d wiyeḍ.

Dɣa, arraz Racid Ʃellic n wungal yufraren d Racid Buxerrub i t-yewwin. Deg warraz Belɛid At Ɛli, tusa-d Tiziri Teyyeb deg umḍiq amenzu, Muḥend Arezqi Buɛam deg umḍiq wis sin, Katiya Tuwwat deg umkan kraḍ.

Deg warraz Tawes Ɛemruc n tsekla n yigerdan, ufraren Titem Bracmi, Hamid Bilek, d Fahim Mesɛuden. Rnu-as Kamel Bentaḥa, s tisfift n unuɣen (BD).

Yennerna-d daɣen warraz d amaynut s yisem “Arraz Furulu”, yettunefk i umasdawan Kamal Buɛmara.

I wugar n yisallen, hata merra-is wulɣu unsib i d-tsuffeɣ Tesbeddit-a i uzayez:

ULΓU
I. Wid yewwin arrazen n tsekla d-tesuddus yal aseggas tesbeddit Tiregwa
Taẓrigt 2971/2021
S tumert d yiseɣ meqqren ara d-nerr igemmaḍ n teẓrigt 2020-2021 n temsizzeliwin n tsekla i d-tesuddus yal aseggas tesbeddit Tiregwa : Arraz Belɛid At Ʃli n tira n tullisin i d-yettillin seg 2012 ar ass-a, arraz Racid Ʃellic n wungal yufraren seg 2014 ar ass-a akked warraz Tawes Amruc yufraren seg 2020 ar ass-a. I wesmekti, iswi n warrazen-agi, d asebɣes n wesnulfu d tira taseklant deg tmeslayt-nneɣ.
Arraz Racid Ʃellic n wungal yufraren, taẓrigt tis 7.
D amaru Rachid Boukherroub i yewwin arraz Racid Ʃellic n useggas 2971-2021 s ungal-is w-«Akken i wen-yehwa semmit-as» i d-yeffɣen-di tuber 2020 ɣer tezrigin “El Amel”.
Rachid Boukherroub d mmi-s n tɣiwant n Boudjima anda ilul deg useggas n 1967. Yeɣra tafelsafit deg tesdawit n Zzayer tamanaɣt. Yuɣal d aselmad n tfelsafit deg tesnawit send ad yuɣal d anemhal n tesnawit n Ait Aissa Mimoun. Yura 3 wungalen. Amezwaru d “TISLIT N UΓANIM” i d-yeffɣen deg useggas 2015 ɣer tezrigin “El Amel”. D ungal i d-yewwin γef tudert n Leqbayel zik-nni, gar wuguren d leɛwayed, gar yimγaren d yilmeẓyen. “TISLIT N UΓANIM ” yewwi arraz amenzu n wungal amaziɣ deg temsizzelt n Assia Djebar n wungal, deg useggas n 2016.
Ungal wis 2 n Rachid Boukherroub d “BAB N WA AD YEKKES WA”, i d-yeffγen deg useggas 2017 dima γer teẓrigin El-Amel. Yewwi-d γef umeγnas n tmagit I yella umaru seg tazwara n tudert-is am netta am yilmeẓyen i t-yecban n tama n Wagennun
Ayyuz i umaru Rachid Boukherroub!
Arraz Belɛid At Ʃli, taẓrigt tis 8.
Taẓrigt tis 8 n Temsizzelt n tullist yufraren yuran s tmaziyt tesuddes-itt-id Tesbeddit Tiregwa s tallelt n Tiddukla Tiwizi n Maṛṛikan.
Timsizzelt n useggas-a am temsizzelin yezrin, ddeqs n wid d tid d-yuznen iḍrisen-nsen. D ayen yesefraḥen. Iɛeggalen n tesqamut n yineẓrafen fernen-d :

  • Arraz amezwaru: Thiziri Taib s tullist-is “Iṭij yebɣa ad t-yečč wayyur”
  • Arraz wis sin: Mohammed Arezki Bouam, s tullist-is “Tinna nniḍen”
  • Arraz wis kraḍ: Katia Touat , s tullist-is “Tacallamt”
    Ayyuz akk i yixulaf n tsekla taqbaylit!
    Arraz Tawes Σemruc, taẓrigt tis 2.
    Taẓrigt tis 2 n temsizzelt Tawes Σemruc n tsekla i yimeẓyanen i d-tesuddes Tesbeddit Tiregwa akked Tiddukla Tadelsant Tamaziyt n Maṛṛikan (ACAA), tɛedda akkin i yeswi nurjja.
    Wid id-yufraren aseggas-a:
    – Arraz Tawes Amruc 0-5 iseggasen: Titem Brachemi, s wedlis-is “Tayaziḍt yecqaren ibireɣ“.
    – Arraz Tawes Amruc 6-10 iseggasen: Hamid Bilek, s wedlis-is “Ales-iyi-d yennayer“.
    – Arraz Tawes Amruc 11-18 iseggasen: Fahim Mesɛuden, s wedlis-is “Izir deg irebbi n teẓgi “.
    – Arraz Tawes Amruc tisfifin n unuɣen (BD): Kamel Bentaha, s wedlis-is “Tamacahut n Tsekkurt “.
    II. AMAYNUT : Arraz Tiregwa n tsekla n tmeddurt
    Taẓrigt 1ut : 2971/2021
    S tumert d yiseɣ meqqren ara d-nberreḥ s tlalit n warraz n tseka niden amaynut. D win i tesbedd tesbeddit Tiregwa akked Mass Yazid Djerbib, iswi-s ad tefkk afud i yiwet n tewsit niden n tsekla, tagi d tin yurzen tira n tmeddurt. Yuwi isem : “Arraz Furulu”, d tajmilt i umaru ameqqran, Mouloud At CaAban, Feraoun i yuran adlis “Mmi-s n ugellil” anda i yules tameddurt-innes.
    Taẓrigt tanenzut 2971-2021 yettunefk i Dr. Kamal Bouamara ɣef leqdic asdawan i iga ɣef umedyaz aqdim “Si Lbacir Amellah”. D ayen i yuɣalen ar deqqal d adlis i d-yeffɣen deg useggas 2005 deg Fransa, syin akkin diɣeb yeffeɣ-d deg tezrigin Tira deg Bgayt deg 2014. Tasuqqelt n wedlis-a ɣer teqbaylit, ha-tt-an deg webrid n tuffɣa.
    Kamal Bouamara d win yefkan azal meqqren ladɣa d tewsit-a n teskla. Ddeqs i yura n tmeddurin ladɣa deg “Hommes et femmes de Kabylie, DBK” ɣef wefsih Yusef Uqasi, Ccix Muhend Ulhusin, Si Muhend Umhand akked Si Lbacir Amellah.
    Deg tama niden, yerra-d ɣer teqbaylit adlis “Jours de Kabylie” n Mouloud Feraoun s wezwel “Ussan deg tmurt” deg 2006.
    Anwa-t Kamal Buɛmara
    Dr. Kamal Bouamara d aselmad deg ugezdu n tmaziɣt n tesdawit n Bgayet seg useggas 1995 ar ass-a. D amaru diɣen, yura tisuqqilin ɣer teqbaylit, ammud n tullisin “Nekkni d wiyad”, yura diɣen timeddurin. D amenzu i d-yessuffɣen asegzawal taqbaylit-taqbaylit, Issin, deg 2010. Yeffeɣ-d diɣen Issin wis sin deg 2017.
    Idlisen-is:
  1. Si Lbachir Amellah (1861-1930), un poète-chanteur célèbre de Kabylie. 2005, dernière édition : TIRA (Bejaia), 2014
  2. Amawal n tunuɣin n tesnukyest «Lexique de la rhétorique», HCA Alger, 2007.
  3. Amawal n tussna, Kamal Bouamara, Allaoua Rabhi. Université de Béjaia, 2000.
  4. Asegzawal n teqbaylit s teqbaylit. Contrat de consulting, HCA, Alger, 2007.
  5. Lexique de rhétorique (Amawal n tesnukyest). Alger, HCA 2007.
  6. Littérature et société: le cas de Si Lbachir amellah (1861-1930), un poète-chanteur de Petite Kabylie. Thèse de doctorat, Inalco, Paris, 561, 2003.
  7. Ussan di tmurt. M Feraoun, K Bouamara – ENAG 2006
  8. Littérature et société: le cas de Si Lbachir Amellah (1861-1930), un poète-chanteur de Petite Kabylie. Paris, INALCO, 2003.
  9. Nekni d weyid: amud n tullizin. Nous et les autres: recueil de nouvelles],[se],[Alger], 1998
  10. Introduction à l’étude de la littérature d’expression kabyle, 2018.
  11. Issin wis sin, dictionnaire unilingue kabyle-kabyle, 2017..
  12. Questions de métrique kabyle traditionnelle. Revue de l’Institut Royal de la Culture Amazighe …, 2010
  13. Ilugan n tira n tmaziɣt. Kamel Bouamara & al. 2005.
  14. Youcef-Ou-Kaci (1680-17 ??). Hommes et femmes de Kabylie. Dictionnaire Biographique de la Kabylie, pages 200-202. Ina-yas/Edisud, Aix-en-Provence/Alger – 2001
  15. Cheikh Mohand-Ou-Lhocine (1838-1901). Hommes et femmes de Kabylie. Dictionnaire Biographique de la Kabylie, pages 171-174. ISBN : 2-7449-0234-9. Ina-yas/Edisud, Aix-en-Provence/Alger, 2001.
  16. Si Mohand-Ou-Mhand (1845-1906). Hommes et femmes de Kabylie. Dictionnaire Biographique de la Kabylie, pages 192-195. ISBN : 2-7449-0234-9. Ina-yas/Edisud, Aix-en-Provence/Alger, 2001.
  17. Si Lbachir Amellah (1861-1930). Hommes et femmes de Kabylie. Dictionnaire Biographique de la Kabylie, pages 147-148. ISBN : 2-7449-0234-9. Ina-yas/Edisud, Aix-en-Provence/Alger, 2001.
  18. Tamacahut-iw lwad lwad. ISBN : 2-7449-0234-9. Lulu.com, 12 septembre 2020.
    Ayyuz I Kamal Buɛmara!
    TANEMMIRT
    Tasbeddit Tiregwa tesnmmer-iken seg wul ɣef ufus n tallelt d-tefkam i yisenfaren-is. Tanemmirt i tesqamut yinezrafen; Tanemmirt i yemyura yettekkin ama s yeḍrisen neɣ s yedlisen d-tuznen; Tanemmirt i wid d tid d-yefkan afus s tedrimt; Tanemmirt i tddukliwin d yemdanen akkud neddukel akken ad naẓẓ ugar ɣer sdat.
    Ottawa, 10 deg yulyu 2021.
    Tasbeddit Tiregwa