TASLEḌT N YIWUDAM DEG WUNGAL « TAMEDDIT N WASS » N ZOUHRA LAGHA

Tazwert
Deg uḍris aseklan, ad naf aṭas n tɣawsiwin i t-ibennun: adeg, akud, iwudam, ineḍruyen… Llant kra n tɣawsiwin d tigejdanin, yewwi-d ad ilint, mulac ur yettili wara uḍris. Gar wayen i yellan d agejdan deg uḍris aseklan, ad naf iwudam.

D iwudam i d-yeslalayen ineḍruyen d tigawin n tedyant i yellan deg uḍris aseklan, akka am wungal.
Nekkni deg tezrawt-nneɣ d tasleḍt n yiwudam i nefren. Ad d-nekkes iwudam i yellan deg wungal “Tameddit n wass” n Massa Zouhra LAGHA, sakkin ad nwali yal yiwen amek-it: taɣara-ines, tawuri-ines, azal-is deg tmetti n wungal…
“Tameddit n wass” i tura Zouhra, aṭas n yiwudam i yeddem(69), maca yemgarad uwadem ɣef wayeḍ, yal yiwen s twuri-ines, yal yiwen s tɣara-ines. Awal-nneɣ ad yili ɣef yiwudam d igejdanen akked yimazzayen.

Nefren ungal-a, acku yesɛa aṭas n yiwudam, nnig n waya mmalen-d amek tga tmetti taqbaylit deg tallit n zik (gar 1900 d 1950 akken).
Tarrayt n tesleḍt-nneɣ newwi-d kra ɣer Phillippe Hamon (amek i ixeddem tasleḍt i yiwudam), anida nefren kan ad d-nemmeslay ɣef twuri n uwadem deg tmetti, assaɣen-is akked yiwudam-nniḍen akked kra tulmisin (aglam n tfekka n tnefsit).

1. Saɛid : D amsawel awadem n wungal. D awadem agejdan. D mmi-s n Ɛmer u Meqqran (yemmut) akked Feṭṭuma. D aɣrib i d-yuɣalen ɣer taddart-is seld xemsa n yiseggasen “Kemmleɣ abrid-iw, s axxam n baba, ǧǧiɣ acḥal aya” (sb. 06). Send ad yinig ɣer lɣerba, yella iḥemmel Yamina, ixḍeb-itt, maca yeffeɣ-as abrid baba-s n teslit, “…s wayeḍ ibeddel-iyi, ur yessetḥa deg-i.” (sb. 22). Yesɛeda kra n wussan deg taddart-is, yeḥḍer i tmeɣra n umdakkel-is n temẓi Muḥned Akli “D tameɣra n Muḥend Akli, arfiq  temẓi” (sb. 17). Sakkin yuɣal ɣer Fransa i tikkelt-nniḍen “Ur mazal ara aṭas ad uɣaleɣ ɣer lɣerba” (sb. 31). Temmut yemma-s asmi i yuɣal ɣer Fransa, yewwêd-as lexber s tebrat i as-yuzen Muḥend Akli i Muḥend Ameẓyan, “Néanmoins je t’annonce une triste nouvelle: la mort de nana Fetouma.” (sb. 72)
Mi yuɣal ɣer Fransa, yuɣal d amsawel agensay, yettales-d ɣef twacult n Reẓqi akked wansayen n taddart Ufella “Tɛedda tmeɣra n Muḥend-Akli, yekfa unebdu, yal wa ad yuɣal ɣer ccɣel-is: aɣrib ɣer lɣerba-s, afellaḥ yuɣal ɣer tferka-s.” (sb.38), tikkwa yettuɣal d amsawel awadem anida i d-yettales ɣef yiman-is di lɣerba “Tameddit n wass, di temdint n lkurs, di Fransa, rrif n lpur, d tama n lebḥer, di tazwara n bujamber n useggas 1933 nniɣ-as ass-a ad lḥuɣ cwiṭ…” (sb.68).  Mi ɛeddan qrib 50 iseggasen, Saɛid yuɣal-d ɣer tmurt “Aql-i rseɣ di layrupur, tabalizt gar yifassen-iw. Ṭṭfeɣ aṭaksi ɣer taddart-iw ǧǧiɣ qrib 50 d aseggas.” (sb. 124). Ɣer taggara yeggra-d Saɛid iman-is deg taddart-is, ur yesɛi imawlan, ur yesɛi tawacult, yesɛedday ussan-is akked umdakkel-is n temẓi “Aql-i ggriɣ-d d awḥid, teɣli-d fell-i tmeddit […] Mi d azizgu, ad ffɣeɣ ɣer berra, nekk d Muḥend-Akli.” (sb. 128).

2. Ɛmer u Meqqran : D awadem amazzay. Baba-s n Saɛid, yemmut. “…baba ad t-yerḥem Rebbi.” (sb. 18)

3. Belqasem : D awadem amazzay. dadda-s n Saɛid, ula d netta yemmut “… di tmazirt n dadda Belqasem, ad fell-as yeɛfu Rebbi.” (sb.07). Ur d-yeǧǧi ara tarwa, “yemmut d amengur […] Iɛawed umcum tissulya acḥal n tikkal, yeḍmeɛ ad yeɛmer umur-is, maca ziɣen d netta i tent-yuɣen.” (sb 07).

4. Malḥa: D tawademt tagejdant. Tamɣart n Areẓqi. Tettili i lmendad n yemma-s n Saɛid (Feṭṭuma), “Maca ur iy-teǧǧi ara nanna-k Malḥa…” (sb. 11). D lal n lxir “Urǧin tseqmec afus-is.” (sb. 11). “Tezwej meẓẓiyet, ur telḥiq ara 15 n yiseggasen.” (sb. 24). S yiɣil i d-tesɛa tlata n tarwa-s, “Tɛeṭṭel ur d-turiw ara […] Teqqim aṭas n yiseggasen ɣef Lwennas, terfed Muḥend-Akli.” (sb. 24).

5. Lbacir: D awadem amazzay.  N taddart Ufella, yemmut “yettemcabi-yas i dadda Lbaci, ad t-yerḥem Rebbi.” (sb. 12)

6. Muḥend Areẓqi : D awadem amazzay. D Lbacir “Ahat d mmi-s n Muḥend Areẓqi n uxxam n Lbacir!” (sb.12)

7. Faṭima: D tawademt tamazzayt. D tameṭṭut n Lwennas “n uxxam n Muḥend Qasi” (sb. 13). Ssawalen-as Faṭih.

8. Lwennas: D awadem amazzay. Lḥaǧ, “…d azewwax si zik, iḥemmel ad yers ayen lɛali.” (sb. 13). D  argaz n Faṭima.

9. Feṭṭuma: Gar yiwudam igejdanen. Yemma-s n Saɛid. Tḥemmel tezdeg, “Akka i d yemma, deg wasmi i d-tekker d timsizdegt…” (sb. 07). Temmut d tawḥidt, mmi-s (Saɛid) yella di Fransa.

10. Muḥend Akli: Gar yiwudam igejdanen. Arfiq n temẓi n Saɛid. Mmi-s n Reẓqi. Yezwej “Di tazwara n unebdu deg useggas 1927” (sb. 17). Netta yebɣa yakan Faḍam, maca imawlan-is fernen-as tin ur yebɣi, “Baba yextar-iyi yelli-s n xali-s, Taseɛdit. […] Ur yi-icawer ula d aciwer, yexdem lebɣi-s deg-i.” (sb. 22)

11. Reẓqi: Gar yiwudam igejdanen. Qqaren-as Reẓqi Umuḥ.  D argaz n Malḥa, d ababat n Lwennas, Muḥend Akli akked Ḥend. D tfekk-as “[…]Reẓqi yelluẓ aksum, d imirqiq.” (sb. 92). D ṭṭamen n udrum-is. Yewɛer, d bu tissas, “Yerna dadda Reẓqi yewɛer, mi d-yenna awal, d awal […] Mačči d menwala, yesɛa lhiba.” (sb. 24).  “Ttaggaden akk dadda Reẓqi, yiwen ur yezmir ad yerẓ awal-is.” (sb. 41). Ma di tfekka-s, “ d aɛlayan, d areqqaq ; claɣem-is anect-ila-ten, acebbub-is d acebḥan, amzun yewwet fell-as udfel.” (sb. 24)

12. Ḥend: D awadem amazzay. Mmi-s ameẓyan n Areẓqi, ur yesɛi ara tazmert yelhan, “Ḥend, mmi-s amaẓuẓ n dadda Reẓqi, deg wasmi i d-yekker ur yufi ara iman-is am netta am wayetma-s. D amalway kan, d awraɣ ula d lmakla ur isset ara[…] Netta meskin iḥemmel ccɣel, isett-it wul-is…” (sb. 75). Yemmut deg uzaɣar mi iruḥen ad kerzen netta d gma-s M Akli d baba-s, rekḍen-t yizegaren, ɣas ulamma jebbren-t, maɛna ur yezmir ara, “Ḥend tewzen-it lmut, inuzeɛ berdayen kan, laman tewweḍ bab-is.” (sb. 78)

13. Faḍma: D tawademt tamazzayt. N Ɛmar uxxam n Lḥaǧ Qasi, d tamaẓuẓt. “Tecbeḥ d axeṣṣar ; aggur di tegnewt, nettat di lqaɛa. D lwerd aleqqaq mi ara d-yefteḥ. Lqedd-is d aɛlayan ; d tareqqaqt n wammas ; udem-is d amellal am lefnaṛ yessaɣen deg yiḍ n ṭṭlam ; amzur-is armi d ammas, d aberkan am ssmex  allen-is d tiberkanin, fell-asent ccfer yenneqlab.” (sb. 21). Yebɣa-tt Muḥend Akli “Nwiɣ-tt d tissulya-w.” (sb. 21).

14. Ferruǧa: D tawademt tamazzayt. Yelli-s n Ɛmar n uxxam Lḥaǧ Qasi, tuɣ Meqqran u Muḥ, “tesɛa-d acḥal n dderya […] ur as-yektib ara Rebbi leɛmer ɣezzifen…” (sb. 21).

15. Ɛelǧiya: D tawademt tamazzayt. Yelli-s n Ɛmar n uxxam Lḥaǧ Qasi. Tezwej ɣer xwali-s, “ula d nettat tesɛa-d aṭas n dderya.” (sb. 21).

16. Taseɛdit: Gar yiwudam igejdanen. Yelli-s n xali-s n Muḥend Akli i yuɣalen d tameṭṭut-is. Tetturebba-d gar yifassen n yemma-s d jeddi-s d setti-s, imi baba-s (Lḥusinà ijaḥ di lɣerba, “Asmi telḥeq setta (6) n yiseggasen, yemmut jeddi-s […] Kra n yiseggasen terna temmut setti-s.” (sb. 65).  Ma d baba-s yemmut mi tesɛa tnac n yiseggasen. Tuɣ Meẓyan mmi-s n Ḥesni n Umɣar, maɛna yemmut seld mi sɛeddan tlata n yiseggasen lwaḥi, yeǧǧa-yas-d Uceɛban d arbib. “D taǧǧalt, yerna tesɛa mmi-s, tugar-iyi s kra n lesnin.” (sb. 22). Taseɛdit temmut seld mi yemmut mmi-s Uceɛban, yeǧǧa-d sin n warraw.

17. Yamina: D tawademt tamazzayt. N Muḥend u Muḥ, yebɣa-tt Saɛid, maca fkant i win ur tebɣi, “ula d nettat d kečč i d-tmenna. Winna tuɣ d amɣar, ussan-nni ad yili iɛedda 30…” (sb. 23). Tesɛedday yir ussan deg uxxam-is, “Ur tettemsefham ara nettat d temɣart-is…” (sb. 23).

18. Keltuma: D tawademt tamazzayt. Nanna-s n Saɛid (tamɣart n taddart Ufella). “Si zik d timnecraḥt.” (sb. 24).

19. Malḥa: yemma-s n Muḥend Akli

20. Lwennas: Gar yiwudam igejdanen. Mmi-s amenzu n Reẓqi. Ilul di tegrest. Di tfekka-s “yefka-yas Rebbi lqedd d aɛlayan d imerbeɛ, teɣzi, tehri […] Ma ibedd-d sdat-k, alama i tweḥceḍ, uffay mliḥ.” (sb. 92). Yunag seg zik ɣef uxxam n yemma-s Malḥa, maca yuɣal-d “uɣrib ijaḥen acḥal aya, yeǧǧan axxam n baba-s s watmatenis d imecṭaḥ.” (sb. 81). Seg tuɣalin n Lwennas ɣer uxxam n yimarrawen-is, gan-as ttawil, ufan-as-d tameṭṭut akked ara ikemmel tudert-is, “Nna Malḥa tufa-yas-d tislit i Lwennas, isem-is Ḥemmama.” (sb. 94). Yemmut mi d-yeǧǧa tlata n warrac.

21. Werdiya: D tawademt tamazzayt. Yelli-s tamecṭuḥt n Reẓqi. Temmut, “Tɛac almi d asmi tewweḍ 5 teɣli-d deg waṭṭan. Yerra-tt am uxeclaw, tettarra kan aman s tqemmuct-is, s tenzarin-is. Ur as-iɛeṭṭel ara kra n wussan tsuhel, akken d taɣedduct…” (sb. 86)

22. Deḥman: D awadem amazzay. Ameddaḥ n taddart Ufella. “Dda Deḥman bu cemma iserreḥ i taɣect-is s yisefra n lḥenni d yimeddaḥen…” (sb. 27)

23. Uceɛban: Gar yiwudam igejdanen. Arbib i d-tewwi Taseɛdit. Yemmut baba-s Meẓyan asmi i yesɛa sin n yiseggasen di leɛmer-is.  Mi d-yedda d yemma-s ɣer uxxam n Reẓqi d amecṭuḥ, “Meẓẓi, ad yili 03 n yiseggasen.” (sb. 27). Ur t-iḥemmel Muḥend Akli, argaz n yemma-s “Iɣunza-t Muḥend-Akli …” (sb. 39), “Urǧin i d-iḥana wul n Muḥend-Akli fell-as…”(sb. 103). Uceɛban, simmal yettimɣur, simmal tettimɣur-d leḥruciya yid-s,  “d amaxlaf, yeḥrec mačči d izli…” (sb. 104), yerna yettqadar akk imdanen, Asmi i yewweḍ rbeɛṭac n yiseggasen di leɛmer-is, tedda fell-as Ḥemmama s lehdur n yemma-s (Faruǧa), akken ad t-itenfu seg uxxam, netta i yellan d imsetḥi, yuɣal ur ikeččem ara axxam, yerra addaynin d axxam-is, yezdi tasumta d lmal-is, maca ur iɛeṭṭel lḥif fell-as, yekkes-a-s-t Reẓqi. Uceɛban yemmut deg lgirra tis snat (1945).

24. Muḥend Amecṭuḥ: D awadem amazzay. N taddart n Ufella.

25. Smina: D tawademt tamazzayt. D ta tamdakktl n Malḥa n Ureẓqi. “Nna Smina meskint ur tesɛi ara ḥedd, ḥala sidi Rebbi d yiwet n uletma-s, d taderɣalt, ur tettwali ara mliḥ. Baba-tsent yemmut asmi meẓẓiyit. Tezwej snat n tikkal, neɣ tlata […] ur as-d-yefki ara Rebbi dderya.” (sb. 94). Smina teggra-d iman-is mi temmut uletma-s, tuɣa tettdawi igerdan, teqqabal tid yettarwen (d lqabla).

26. Keltuma: D tawademt tamazzayt. D tameṭṭut n Urabeḥ. D tigellilt “Nettat meskint d tigellilt, argaz-is ur yeǧhid ara. Axxam yeččur d iɛeggalen, ṭṭacma n yigerdan ɣer yixf-is…” (sb. 47)

27. Werdiya: D tawademt tamazzayt. D tamdakklt n Malḥa n Reẓqi. “Nna Werdiya d yiwet n temɣart n taddart-nniḍen, taɛrurt-is tekna am tqerract, qrib ad temceḥ lqaɛa deg wakken tekna […] Tettɣima deg uxxam n dadda Reẓqi tlata n wagguren n ccetwa […] Nettat asmi meẓẓiyet tehlek, tuli-yas tawla, tesderɣel-as tiṭ-is tayeffust… ma d tayeḍ tesseɛwej-as-tt. Ur tezwij ara.” (sb. 48)

28. Muḥ n Ḥend: Dawadem amazzay. N taddart Ufella, yeɣɣar-as-d i feṭṭum tibratin n Saɛid. (sb. 54)

29. Werdiya: D tawademt tamazzayt. Yelli-s n Malḥa, temmut, “Ad as-nsemmi Werdiya, bɣiɣ ad d-xelfeɣ Werdiya-inu, ad tt-yerḥem Rebbi…” (sb. 54)

30. Werdiya: D tawademt tamazzayt.  Yelli-s tameznut n Muḥend Akli d Tseɛdit. “Muḥend-Akli, yefreḥ s tlalit n yelli-s Werdiya aṭas.”  (sb. 55). Asmi d-tlul ur tt-ixuṣṣ wara di ṣṣifa, “ yefka-d Sidi ur icuḥ ; d taqelqult […] Leḥnak-is d ixuxiyen, ad as-tiniḍ d isisnu ; d tacebḥant am teftilt ; allen-is anect-ila-tent, d tiberkanin am uɛeqqa n uzemmur.” (sb. 55). Asmi tewweḍ d tilemẓit, tcuba ɣer baba-s, “ttecɛira taberkant ; allen-is anect-ila-tent, d tiberkanin ; amzur-is almi d ammas, d aberkan, yeččur ; d taɛlayant am tzanet ; taksumt-is d tacebḥant am udfel ; leḥnak-is d ixuxiyen am usisnu.” (sb. 109). Tezwej, tedda d tislit ɣer taddart n Wadda, ɣer uxxam n Ḥend Uqasi.

31. Abudali: D awadem amazzay. War isem. Yettruḥ ɣer taddart Ufella yettnus di lǧameɛ-nsen. “Yettwamlek, d aberrani, ur t-nessin ara, n yidurar-ina n wadda […] Ur iserka ara iman-is deg yiwen n umkan. Iḥemmel ssaddat […] Netta yeččur d ilefḍan, lqecc-is zgan rkan. Icubaɣ, ččan ixef-is. ” (sb. 56). Iruḥ d ameẓayn ɣer taddart Ufella, “Yusa-d meẓẓi mliḥ, ikemmel yettuṛebba gar-aneɣ[…] Yiwen n gma-s d uletma-s tamaẓuẓt kifkif lehlak-nsen.” (sb. 57)

32. Ccix Ḥmed: D awadem amazzay. D ccix n taddart Ufella.

33. Dehbiya: D tawademt tamazzayt. Yelli-s tis snat n Muḥend Akli, gar-asent tlata isegasen nettat d Werdiya. Asmi meqqret cwiya, tettemcabi ɣer jidda-s Malḥa, “ttecɛira taceɛlallet, allen-is d tiwanaɣin, acebbub-is d awraɣ am ukbal, d aɣezzfan almi d ammas. D talemmast, ur ɛlayet ur wezzilet ; taksumt-is d tacbeḥant am lefnar.” (sb. 109).

34. Cabḥa: Gar yiwudam igejdanen. Yemma-s n Taseɛdit. D taǧǧalt “Nna Cabḥa, yemma-s n Taseɛdit, d yelli-s n xali-s n dadda Reẓqi. Asmi meẓẓiyet tezyen aṭas ; taksumt-is d tacebḥant, d tarujit, d taɛlayant, d tareqqaqt am tḥerbunt, d ttecɛira tawraɣt n ‘Taddart Ufella’ […] Tezweǧ ɣer yiwet n taddart qqaren-as ‘Adrar’ yuɣ-itt Lḥusin n Sɛid Umuḥ.” (sb. 64). Asmi tezwej meẓẓiyet, tuɣ Lḥusin i tt-yugaren s wacḥal, netta i yellan d amjaḥ deg Fransa, ulamma mi yezwej yettinig, yettaǧǧa-tt iman-is. Anagar Taseɛdit i d-tesɛa deg useggas-is wis tmanya mi tezwej. Yemmut urgaz-is mi ɛeddan ɛecrin n yiseggasen mi zewjen. “Nna Cabḥa meskint tkemmel tudert-is akken weḥd-s, teṛwa ḥrured, mrured…” (sb. 65). Temmut.

35. Ḥend : Baba-s n Cabḥa (yemma-s n Taseɛdit), xali-s n Reẓqi.

36. Lḥusin n Sɛid u Muḥ: D awadem amazzay. Yuɣ Cabḥa. “Lḥusin yemmut di lɣerba” (sb. 65)

37. Ḥesni n Umɣar: D tawademt tamazzayt. Tezdeɣ sdat n Cabḥa zik. “Ḥala yiwen n uqcic i d-tesɛa, isem-is Meẓyan. D taǧǧalt ula d nettat, tezwej tlata n tikkalt tuɣal-d…” (sb. 65)

38. Meẓyan: D awadem amazzay. Mmi-s n Ḥesni n umɣar. Alammi qrib d tamɣart i t-id-tesɛa yemma-s. Deg tfekka-s “d amuzyin, d arqaq, d aɛlayan qrib snat n lmitrat di laɛli ; allen-is d tiwanuɣin, ttecɛira tawraɣt ; udem-is d amellal, iḥemmel akken ad iṛebbi tamart, claɣem ur yesɛi ara.” (sb. 66). Yuɣ Taseɛdit, ddren aseggas lwaḥi, sɛan-d Uceɛban, “Aseggas i d-yezzin ɣef tissulya-nsen, yerna ɣur-sen uqcic, semman-as Uceɛban” (sb. 66).  Ɛeddan tlata n yiseggasen ɣef tissulya n Meẓyan, yiwen n wass rûhen ad d-gemren azemmur, netta yella sufella n tzemmurt, dɣa “ yecceḍ, yeɣli-d, aqerruy-is iṣebḥ-d ɣef ublaḍ, din i yedda ṛṛuḥ-is…” (sb. 66).

39. Lɛerbi: D awadem amazzay. D arfiq n texxamt n Saɛid di Fransa.

40. Muḥend Ameẓyan:D awadem amazzay.  N taddart n Saɛid, yettili di Fransa. Meqqer ɣef Saɛid kra kan, “Yugar-iyi kan s kra n yiseggasen. Netta iga leqrar i uqerruy-is, yesɛa arraw-is, wwḍen d ilemẓiyen.” (sb. 70)

41. Ɛacur: D awadem amazzay. Gma-s n Muḥend Ameẓayn.

42. Lḥaǧ Qasi: D awadem amazzay. n taddart Ufella, yesɛa taxerrubt deg wayla n Reẓqi.

43. Belɛid: D awadem amazzay. Yettjebbir, “Dadda Belɛid, yetwel mliḥ i leḥwayeǧ-agi n tmerẓiwt, aneftal… Ttafen ɣur-s aṭas.” (sb. 77)

44. Yemma-s n Areẓqi: D tawademt tamazzayt. Ur as-tefki ara tmeskart isem.

45. Ḥǧila: D tawademt tamazzayt. D jidda-s n Areẓqi seg baba-s.

46. Lwennas: D awadem amazzay. Gma-s n Ḥǧila. Yemmutd ilemẓi. Semman fell-as Lwennas mmi-s n Reẓqi, “A yemma Ḥǧila! Ass-a Areẓqi-inu atan yerna ɣur-s uqcic, yena gulleɣ, rriɣ-d limin ad d-xelfeɣ gma-m Lwennas.” (sb. 84).

47. Lḥusin: D awadem amazzay. D gmas n Reẓqi.

48. Ɛmer: D awadem amazzay. D gmas n Reẓqi.

49. Ceɛban: D awadem amazzay. Gar yimɣaren n taddart. 

50. Lḥusin: D awadem amazzay. Gar yimɣaren n taddart.

51. Crif: D awadem amazzay. Gma-s n Malḥa n Ureẓqi.

52. Ḥesn: D awadem amazzay. Gma-s n Areẓqi.

53. Ḥemmama: Gar yiwudam igejdanen. D tameṭṭut n Lwennas. “Ḥala nettat i sɛan yimawlan-is akked sebɛa n warrac.” (sb. 94). D tacebḥant, yerna tesɛa tazmert, “Yefka-yas Rebbi ṣṣifa d aggur-nni wumi d-zzin yitran, tecbeḥ, tecbeḥ mačči d izli ; d taɛlayant, d tačurant, d tacebḥant ; aḍar-is d amellal, yeglulez, d ačuran. Tettzuxxu s ṣṣifa-s…” (sb. 94& 95)

54. Cabḥa: D tawademt tamazzayt. D yelli-s n Muḥend Akli, tis tlata. Ur tesɛi ara tazmert igerrzen, “… ur tufi ara mliḥ iman-is am yissetma-s, akken d tameḍɛafut, d tawraɣt.” (sb. 95). Mi d-temɣur, deg ṣṣifa “tewwi-d cwiṭ ɣer yemma-s, cwiṭ ɣer setti-s. Cabḥa d tacebḥant, d tarujit, d taɛlayant, d tareqqaqt am tḥerbunt.” (sb. 109).

55. Muḥend: D awadem amazzay. D baba-s n Areẓqi, fell-as i tsemma Ḥemmama i mmi-s ameznu, “Tsemma-yas ar baba-s n umɣar-is Muḥend.” (sb. 95)

56. Muḥend: D awadem amazzay. Mmi-s amenzu  n Lwennas d Ḥemmama, semman-as ɣer jeddi-s seg baba-s.

57. Ḥend: D awadem amazzay. Mmi-s wis sin n Lwennas. Isemma-yas baba-s ɣef gma-s ameẓyan i yemmuten (Ḥend). “Lwennas ass-a yeḥya-d gma-s Ḥend.” (sb. 96)

58. Faruǧa: D tawademt tamazzayt. D yemma-s n Ḥemmama. Tesɛa ccer deg wul-is, iban-d waya mi as-tenna i yelli-s: “Uceɛban tɛeṭṭleḍ-as! Qeddmet-as ad iruḥ…” (sb. 105). Temmut d tameẓyant, “Ferruǧa meẓẓiyen, ur nehlik, teḥweṣ lmut gar yifassen-is…” (sb. 114).

59. Remḍan: D awadem amazzay. D mmi-s wis tlata n Lwennas, yemmut, mi d-yezzi useggas fell-as, “ihlek-d uqcic ssbeḥ ɣer tmeddit, azekka-nni ssbeḥ lamana tewweḍ bab-is.” (sb. 107).

60. Ɛeddu: D tawademt tamazzayt, yelli-s n Ɛmer, n taddart Ufella. 

61. Ḥend u Qasi: D awadem amazzay. N taddart n Wadda, d amdakkel n Reẓqi.

62. Belqasem: D awadem amazzay. D mmi-s n Ḥend u Qasi n taddart Wadda.

63. Xali Lḥaǧ: xali-s n Ḥemmama

64. Baya: D tawademt tamazzayt. N xwali-s n Ḥemmama. D tameṭṭut n Uceɛban. Tafekka-s “d taɛlayant, taksumt-is d tarrast, ur tecbiḥ ur berriket, d taxemrit. Amzur almi d ammas, d aberkan, d tamelḥant.” (sb. 115). D tagujilt, ur tesɛi ara baba-s, tettidi akked setti-s d baba-s iɛawden zzwaj.

65. Muḥend Saɛid: D awadem amazzay. D mmi-s n Ɛmer Lḥaǧ. Yeffeɣ taddart Ufella asmi i yella meẓẓiy mliḥ, “seɣren-t Yirumiyen, yebɣa ad d-yeffeɣ d ṭṭbib […]  yeɣra, yeḥrec, yessen […] iḥemmel akk at taddart, d awezɣi yerfid iman-is.” (sb. 116).

66. Belɛid: D awadem amazzay.  Lǧiran n uxxam n Reẓqi. Iruḥ akked Uceɛban ɣer lgirra tis snat.

67. Belɛid: D awadem amazzay. Mmi-s wis sin n Uceɛban d Baya.

68. Yazid: D awadem amazzay. D atunsi, amdakkel n Saɛid di Paris.

69. Tameṭṭut tis snat n Lwennas: D tawademt tamazzayt. Tban-d deg taggara n wungal war isem, tuɛer nezzeh,  “Yesɛa snat n teslatin, yiwet newwi-tt-id ɣer xwali, d lamalaykat ; tayeḍ akin i udrar, maca tewɛer, d ǧahennama.” (sb. 128).

Ger Tamawt:
1- Areẓqi, tikkwal ad naf isem-is yettwaru “Areẓqi” tikkwal “Reẓqi”, tikkwal “Ureẓqi”.
2- Tella tuccḍa deg yisem n uwadem “Ḥend u Qasi” n taddart n Wadda, anida deg usebter 112, yenna-yas Muḥend-Akli “Ad k-iseḥḥa Rebbi, a dadda Ɛmer…”, netta ur isem-is Ɛmer.
3- Tawademt Faruǧa, yemma-s n Ḥemmama, tikkwal ad naf isem-is yettwaru “Faruǧa”, tikkwal “Ferruǧa”.
Taggrayt
Ungal “Tameddit n wass”, yemmal-d tudert n Leqbayel zik (gar yiseggasen n 1900 d 1950). Yemmal-d amek tleḥḥu tmetti deg taddart akked wansayen i d-yettilin seg tallit ɣer tayeḍ.
Iwudam n wungal-a zdin gar-asen, kra d assaɣ n twacult, kra d assaɣ n tiddukla. 69 d awadem i yebnan tamacahut n wungal ; yal yiwen s tmacahut-is, yal yiwen s tudert-is, yal yiwen s tedmi-ines.
Iswi n tesleḍt di tazwara ad nwali timetti taqbaylit n zik amek tleḥḥu ilmend n Zouhra Lagha deg wungal “Tameddit n wass”.

Sɣur: Neǧmeddin MWAYESSI (Itri)