Taferret n tɣuri n wungal « Izen yeffer wakal » n Fahim Mesεudan.

Amaru : Fahim Mesεudan, d amedyaz, d amaru, ilul deg taddart n Yigersafen aseggas n 1981. Yura tamezgunt anda yurar, azwel-is « Ar melmi ara idum waya ? ». Di 2012, ixdem d imceggeε n rradyu Numidya i yellan di Kanada. Yura imagraden deg uɣmis « Tiɣremt ». Deg 2022, yekcem s annar n ccna d tezlatin i yigerdan s yisem n unaẓur « Iziran ». Yewwi aṭas n warrazen.
Azwel : Izen yeffer wakal.
Aseggas ideg d-yeffeɣ : 2023.
Tiẓrigin : Ccix Muḥend Ulḥusin.
Amḍan n yisebtar : 127.

Izwal n yiḥricen
1. Leṣwat.
2. Alaxert.
3. Timlilit n Anir d Anya.
4. Timlilit akked umsujji.
5. Timlilit akked umɣar.
6. Taqerrabt.
7. Lexyal n Anir.
8. Di sbiṭar.
9. Di litteε n lxali.
10. Tidet yeffer wakal.

Iwudam

1. Anir : d netta i d assaḍ deg wungal-a.
2. Anya : d tameṭṭut n Anir.
3. Tafat : d uletma-s n Anir.
4. Yemma-s n Anir.
5. Amɣar : d baba-s n Anya.
6. Ziri : d win i yenɣan Tira.
7. Tira : d tin yettwanɣan.
8. Imsulta d yiǧadarmiyen : d widak i igan tasastant (enquête) ɣef tmettant n Tira.

Agzu ɣef wungal

Anir, d ajenyuṛ n tsenselkimt. Yesselmad deg tesnawit n Yiεeẓẓugen. Iḥemmel ad iɣer ungalen s tmaziɣt. Baba-s, yewweḍ leεfu n Rebbi.
Anya, tesεa sebεa uεecrin n yiseggasen, iεeyyen-itt Anir seld mi ttwassnen acḥal n yiseggasen, ula d baba-s nettat yemmut. Tesεa uletma-s yeεreq lexber-is, segmi teffeɣ ur d-teqqil asmi tella d abesṭuḥt, teqqar di tesnawit.
Tadyant, tebda segmi isell, yal iḍ, Anir i yiwen n yimesli (ṣṣut) n yiwet n teqcict i as-d-yeqqaren « Ay Anir … ay Anir … ffeɣ-d ɣer uzniq … la k-ttrajuɣ ». Maca mi ara d-yekker deg tlemmast n yiḍ ur yettwali ḥed deg texxamt-is. Akken ttεeddayen wussan, yuɣal-as waya d ugur ameqqran deg tudert-is, ula d tafekka-s tuɣal tenqes, tehzel yerna yettzid fell-as mačči d kra.

Yiwen n wass, yuɣal-d seg uxeddim, iwala yiwet n teqcict yeqqimen ɣef tseddarin yessalayen ɣer tewwurt n uxxam (iglem-itt-id deg usebter 13). Aqerruy-is, gar yiḍarren-is. Udem-is, ur d-yettban ara. Iluεa-tt ; nettat, ur as-d-terri ara. Mi yekcem s axxam, yesteqsa yemma-s anta-tt maca ur teεlim ara, teffeɣ ad twali ma yella ḥed deg berra, ulac. D annect-a i as-yernan aqelleq i yemma-s. Azekka-nni, akken daɣen, ma d wayeḍ yufa-tt mi d-yuɣal teqqim d yemma-s ɣef tseddarin-nni, mi yewweḍ ɣur-sent, tekker, truḥ teqcict-nni. Yesteqsa yemma-s, tenna-yas dakken iman-is kan i teqqim, ulac ḥed yid-s. Yemma-s, tebda tettenṭerray deg wayen yettaɣen mmi-s, d aya i yeǧǧan Tafat ad d-tas ad tezdeɣ yid-sen acku yemma-s yerkeb-itt lweswas, tenwa-t yettwazdeɣ, teqqar-as ad iruḥ ɣer uderwic maca netta ur yettamen ara s tigi.
Yiwen n wass, imugger-it yiwen n lǧar-nsen ɣef rrabεa n tnezzayt imi i yetteddu ad yekcem s axxam, iluεa-t maca ur as-d-yerri ara. Ziɣen Anir, mi ara igen deg yiḍ, yettekkar-d, yetteffeɣ ɣer berra, ur yeẓri ḥed anda yettarra. Akken yal iḍ armi heddren fell-as at taddart, ɣas teffer-as tasarut n tewwurt yemma-s yerna ad tt-id-yaf, ad yeffeɣ. Anya, tesla maca ur tumin ara, tettεassa-t armi d yiwen n yiḍ twala-t yeffeɣ-d si ṭṭaq, teḍfer-it nettat d yemma-s ufant-t yekcem ɣer tjebbant, rrif n uẓekka, yeffeɣ-d yiwen n yiziɣer d amellal, tteddun lwaḥi netta d Anir dinna. Azekka-nni, teḥka-yas wanag ur yumin ara ayen as-teqqar.
Yiwen n wass, yuɣal-d seg uxeddim maca adfel yeṭṭef-it, ulac akk amesni (transport), iεedda-d yiwen n umɣar, yewwi-t. Bdan la ttqessiren lwaḥi, taswiεt kan iwala yiwet n tewlaft (photo) n teqcict, yesteqsa-tt anta-tt, yerra-yas dakken d yelli-s i iεerqen acḥal aya ur d-tban. Yessaweḍ-it almi d yiwen n wadeg, yeqqel acku yewwet udfel mliḥ, ur yezmir ara ad t-ikemmel s axxam. Anir, yufa-d yiwet n tqerrabt anda ara igen maca imesli-nni i as-d-yettlaεin yal iḍ mazal yessawal-as-d. Yeqqim acḥal n wussan dinna. Imezdaɣ n taddart, ttnadin fell-as. Yemma-s, terkeb-itt tugdi. Ufan-t yiwen n wass sin n yiseggaḍen, win-t ɣer sbiṭar. Dinna i yeffeɣ yiziɣer-s, yuli ɣer litteε n lxali, yemlal dinna d teqcict-nni i as-d-yessawalen akken, tenna-yas « Isem-iw Tira », teḥka-yas akk dacu as-yeḍran. Ziɣen d yiwen, isem-is « Ziri », i tt-yenɣan, yemḍel-itt sdat n yiwen n yifri. Tenna-yas dakken ma yuɣal ɣer ddunit ilaq ad d-yessekfel tidet.
Mi d-yuɣal ɣer tfekka-s yellan di sbiṭar, yebda anadi ɣef tfekka n Tira, yufa belli d uletma-s-nni n Anya i iεerqen akken. Imsulta d yiǧadarmiyen (imestulen), ṭṭfen-d Ziri, gren-t ɣer tkurmut (lḥebs) maca yenɣa iman-is dinna. Σeddan wussan, Anir d Anya, reclen. Yiwen n wass twerra-yas tiwlafin n Tira d baba-s, yufa dakken d aneggaru-ya i amɣar-nni i t-id-iselken asmi yeḥṣel deg udfel, d aya i t-iswehmen.

Rray-iw ɣef wungal-a

Tadyant n wungal-a, teεǧeb-iyi ɣas akken iget deg-s usugen, d tadyant yessewhamen anda ara naf ayen ur nennum ara nettwali-t deg tilawt. Amedya asmi yella yeggan deg tqerrabt-nni, kecmen-d sebεa n yitbiren, uɣalen d imɣaren s yiselsa imellalen, ttmeslayen ɣef ddunit. D aya i iyi-yegren deg tewnafit mi t-qqareɣ.
Ur nnumeɣ ara qqareɣ ungalen yecban wa. Isental am wigi, ttilin anagar ɣur Fahim Mesεudan.

Kra n wawalen ur gziɣ ara

Yemḥiḥeḍ, yeddermumez, ileɣmusen, yuẓẓaf, ibirqec, teccattew, aḥendercal, teckernenneb, abessis, icelliqen, ibeṭṭen, yeṭṭaqef, asalu n udfel, tiweffa, ad yessemḥiḥeḍ, tettinẓi, ad mwiwleɣ, zelmeɣ-t, iɣurres, jeḍnent, adamum-is, yetteḥṭiṭer, akerzi …

Σabdennur Ḥamiṭuc.
Tasnawit Tasemsayt n Udekkar.