Taɣuri n wungal: « Gar igenni d tmurt »

Isallen ɣef wungal :
Azwel: Gar igenni d tmurt
Tamarut: Dihya Lwiz
Tiẓrigin: Frantz Fanon
Aseggas n usiẓreg: 2016
Adeg n usiẓreg: Tizi Wezzu
Uṭṭun n yisebtar: 117

Tameddurt n tmarut :
Dihya Lwiz: Isem-is n tidet: Lwiza UZELLAG. Tlul deg useggas 1985. Tella tettheyyi-d dukṭura deg taɣult n tdamsa di tesdawit n Bgayet, maca tuker-itt tmettant gar yifassen n tudert, tegzem-as abrid-is ɣer usirem. Dihya Lwiz, d tamarut, d lal n kraḍ n wungalen d tullist, tura ungal amezwaru aseggas 2012, tefka-yas azwel « ǧasadun yaskununi », terna-d ungal-nniḍen aseggas 2013, s uzwel « Sa aqdifu nafs-i amam-ka », tlata n yiseggasen deffir n waya, Dihya tura s tutlayt-is tayemmat ungal umi tsemma « Gar igenni d tmurt », deg useggas-nni yakan tuwi arraz « Muḥemmed Dib » i d-yettilin di Tlemsan. Γer wungalen-a, tamarut tesεa tullist s uzwel « Berru », i d-yeddan deg wammud n tullisin « Ifsan n tamunt », anida tekkan deg-s yimura n Tmazɣa, aseggaa 2013.
 Uqbel ad d-nemmeslay ɣef wayen-nniḍen, ad d-nemmeslay ɣef uzwel n wungal « Gar igenni d tmurt ».
Azwel-a yettwabder-d tlata n tikkal deg wungal : deg yisebtar : 43, 67 akked 70.
Ilmend n wayen i negza deg tɣuri-nneɣ n wungal-a, nezmer ad d-nini azwel-a yettuɣal ɣer tmettant n « Faḍma Ibelεiden », anida i tt-id-ḍeggren yiserdasen ifransisen deg tallit-nni n tegrawla seg tmesrifegt ɣer lqaεa, temmut gar igenni d tmurt.
Nezmer daɣen ad t-nesnamek ɣer tudert n Zehra (setti-s n Yuba, awadem i as-d-yettceyyiεen tibratin i Dihya), tenna-d deg yiwet sef tebratin-is : « D acu ara d-aruɣ ? Ɣef Faḍma ? Ayen i d-uriɣ drus ur as-ikeffu ara azal-is. Cedhaɣ-tt ad tt-waliɣ, ad as-ḥkuɣ, ad as-iniɣ i aɣ-gan wussan ass-a, amek i tuɣal tmurt d aftat n uksum, yal wa ihemmej deg-s yeqqar d amur-iw. Ad as-iniɣ, d kemmi i iruḥen axir, wala nekkni i d-yegran i ddel am wa, d kem i isuffɣen taṛwiḥta gar yigenni d tmurt, wala nekkni ur d-neṭṭif tamurt, ur d-neṭṭif igenni, nekkni neqqim nεelleq gar-asent. » (sb’70).

Agzul n wungal :
Ungal i yesεan 117 n yisebtar, yebḍa ɣef 33 nn yixfawen. Sdaxel n wungal ad naf kra d tibratin i yettceyyiε Yuba At Ɛli, i Dihya, anida i as-yettceyyiε ayen i tura setti-s Zehra.
Tibratin i yettceyyiε Yuba i Dihya, d ayen i tura setti-s, Zehra, yufa tura ɣef tudert-is asmi tedder. Zehra telmed tira ɣer Samiya, yelli-s n ssi Saεid, bab n uxxam ideg tella txeddem d taqeddact… Tuɣal ula d nettat tettaru ɣef wayen i d-tesεedda, ladɣa deg tallit n tegrawla, a tura-d ɣef Faḍma Ibelεiden. Yuba yettεeṭṭil iwakken ad as-iceyyeε i Dihya tabrat, acku ixeddem-asent tasuqqilt ɣer teqbaylit, dɣa deg tallit ur as-yettceyyiε ara tibratin, Dihya tettales-d ɣef wamek i tesεedday ussan-is gar taddart n Yiɣil Umsed d temdint n Bgayet, daɣen tettales-d ula d nettat ɣef Faḍma Ibelεiden, tamǧahedt, tin yemmuten gar yigenni d tmurt… ungal iruḥ akka alammi d tabrat tis 32, tabrat d Yuba i tt-yuran, dinna i as-d-yules i Dihya, ayɣer i tt-yekreh di tazwara… daɣen yules-as-d ɣef tefsuyin tiberkanin, tid i yeḥḍer, d lbaṭṭel i d-yeḍran ɣef uɣref Aqbayli… Tabrat taneggarut d Zehra i tt-yuran, deg-s tessegza-d ayɣer i tehlek asmi twala Dihya i tikkelt tamezwarut…


Isental i d-yeddan deg wungal :
Asentel agejdan, d lḥif n tmeṭṭuyt taqbaylit zik, ama deg tmetti, anida i d-yedda deg wungal :  « …zik d lεib ad truḥ tmeṭṭut ɣer ṭbib neɣ sbiṭar akken tebɣu tehlek neɣ tenṭer… » (sb’22), « …susmeɣ, xedmeɣ ayen i bɣan, uɣeɣ argaz ur ssineɣ, ur bɣiɣ. ».(sb’30)
Asentel wis sin, d azal n tira d tɣuri, iban-d waya  deg tebratin n Zehra, aṭas n tikkal i s-temmeslay ɣef wazal n waya, anida i d-tenna :  « …deg tira kan i zemreɣ ad d-iniɣ kullec mebla tilisa… »(sb’34), «… d leqraya i kan i d tafat a Zehra… » (sb’45).
Asentel-nniḍen i d-ijebbden lwelha deg wungal « Gar Igenni d tmurt », d liḥala n tmurt deffir n timunent, anida i d-tebder Dihya tabdert n Muḥya :  « Teffeɣ Fransa, tekcem-d Lezzayer » (sb’80).
Tifsuyin tiberkanin, tin n 80, n 81 akked tin n 2001, yella-d wawal fell-asent aṭas n tikkal deg wungal « Gar igenni d tmurt », maca deg tebrat taneggarut n Yuba, yella-d fell-as wawal s telqay, anida i d-yules Yuba lbaṭṭel i as-xedmen yiǧadarmiyen, anida i d-yenna : « Yuẓa-d ɣur-i, yekka-d s deffir-i, ur yerǧi ara aṭas, idemmer-iyi s lǧehd, yessaṭeε udem-iw ɣer ṭabla n lbiru, yejbed-iyi aserwal d akessar, iger-iyi aclul-is ɣer deffie. » (sb’108).
Tutlayt n wungal : Tutlayt swayes yettwaru wungal « Gar igenni d tmurt », d tin i nessemras yal ass, fsust i tɣuri, win yessnen amek ara iɣer taqbaylit, ad yefhem akken iwata ungal-a.

Ixf amezwaru : D tabrat tamezwarut i iceyyε Yuba i Dihya, anida i tt-yura deg Lezzayer ass n 06 di ctember 2014. Deg tebrat-a yemmeslay Yuba i Dihya ɣef wayen i d-teǧǧa setti-s deg usensuq-is asmi temmut, anida i as-yenna sya ɣer sdat ad kem-d-ceyyεeɣ ayen i tura setti s tefransist, yenna-yas dakken setti-s Zehra teɣli deg wusu d tamuḍint segmi twala Dihya deg yiɣil Umsed.

Ixf wis sin : Deg yixf-a, ad naf awennit n Dihya ɣef tebrat tamezwarut i as-d-iceyyε Yuba, anida i tt-yekcem ccek, imi tewhem d acu i t-id-yuwin ɣur-s s tebratin i tura setti-s, ladɣa nettat tella tettaru ungal ɣef taddart-is Iɣili Umsed, dɣa tkemmel tira-s, tesha tibratin i as-d-yettawḍen sɣur win leεmert tessin.

Ixf wis kraḍ : deg yixf-a, d tabrat tis snat i iceyyε Yuba i Dihya, deg wass n 28 di ctember 2014. Deg tebrat-a, yesban-as-d Yuba i Dihya dakken  ur as-t-itt-tceyyiε ara ɣef tikkelt, acku yebɣa ad as-t-iceyyε s teqbaylit, ɣef waya yal mi ara d-isuqqel kra ad as-t-iceyyε.

Ixf wis kkuẓ : Mi as-d-tuweḍ tebrat tis snat i Dihya sɣur Yuba, yekkes ccek n ushetref sɣur Yuba, imi tufa dakken ayen i as-d-yeqqar mačči d tikerkas.
Ixf wis semmus : Yuba yuzen tabrat tamezwarut i tura setti-s Zehra, ass n 09 di tuber aseggas 1970.

Sɣur: Itri