Tiḥuna n wuzzal d lfeṭṭa
Di tmurt n Leqbayel, ssenεa n wid ixeddmen uzzal mačči d ayen mecnuεen ɣur medden. Ssenεa n uḥeddad mekruhet am tin n uḍebbal, n ukiyyal (win iwezznen zerriεa, zzit), n usfenǧi (win i yeznuzuyen zlabiyat) d ureḥwi (bab n tessirt).
Lamkayen, ssenεa n uḥeddad, d ssenεa ur ixeddem walbaεd ḥaca win yellan yecṭer. Γef wanect-a, yusa-d bab-is cwiya εziz ɣur medden, εaxaṭer ulac wi ttuḥwiğin am netta. Kra n lḥağa yellan n wuzzal, d netta ay tt-ixeddmen. Daεetta, ulac lεerc ur nesεi ara iḥeddaden.
Amkan ideg xeddmen uzzal, qqaren-as taḥanut, tebḍa ɣef sin n yimekwan : lkanun ideg sewwayen uzzal s tmes akked zzebra (neɣ tawwent) iɣef ttrebbin s yifḍisen uzzal yewwan. Lkanun n tḥanut, yettas-d εlay ɣef wagens ; ttuqamen-t ɣef tdekkant yebnan s uẓru. Lkanun, yebḍa ɣef sin : amkan ideg tceεεel tmes d umkan ideg ttilin lkiran (igeclan) (le soufflet) s-way-s ttsuḍun times. Gar lkanun d lkiran, yettili yiwen n lḥiḍ i ten-iferqen ; seddaw-as ay d-sεeddayen ijeεbab (tuyaux) n lkiran i tthuzzun s ufus.
Di leεwayed, d win i d-yusan ad yexdem lḥağa ay yettεawanen aḥeddad, i ideggiren lkiran s lemxalfa, meḥsub isefk mi d-yejbed yiwen, ad idegger wayeḍ iwakken ad d-yas nnefs yeεdel ɣer tmes. Iḥeddaden, sewwayen uzzal s tergin i d-ttaɣen ɣef wid yettuqamen lefḥem. Lefḥem lεali i tḥanut d win n uxlenǧ neɣ win n ukerruc. Ma yella d zzebra, tettrusu di tlemmast n wagnes sdat n tewwurt, ɣer tafat.
Iwakken ad as-tufrar ɣef wagnes, srusun zzebra ɣef tqejmurt, ttsemmiren deg wakal. Aḥeddad yettaṭṭaf uzzal s tɣemdin (grandes pinces) : kra n uḥeddad yellan, ɣur-s amεawen, ssaneε yettaṭṭafen afḍis ameqran s yekkat ɣer umkan ideg ara as-yessenεet lemεellem-is. D lemεellem ay yettaṭṭafen, am wakken i d-nenna, s tɣemdin, ayen ara xedmen ; ma yella s ufus azelmaḍ yeṭṭef tiɣemdin, s uyeffus ɣur-s tafḍist s isenεat amkan ideg ara yewwet ssaneε s ufḍis.
Iḥeddaden n Leqbayel, xeddmen kra yellan d uzzal d ddkir i d-ttaɣen si temdinin, ttawin-t-id d tilwiḥin neɣ d iqeḍban, εlaxater ulac di tmurt-nsen wid yessnen am zik ad skeflen, ad ssefsin lmeεden n wuzzal. Ur ttuqamen s ddkir ḥaca lḥaga ara ilin d anegzum am yecban ijenwiyen, tiqubac, imegran d tgersiwin d yimenqaren.
Iḥeddaden cṭiren di lxedma n wuzzal, d Ayt Yenni d Ayt Iğer. D nutni zik ay ixeddmen lemkaḥel d lyataɣanat ; ma yella d ijenwiyen, wid iwumi qqaren ixedmiyen, ttasen-d seg Yiflisen n Lebḥer. Qqiment-d leḥwayeğ-nniḍen n wuzzal, kra uḥeddad yellan yessen ad tent-yexdem, d taqabact neɣ d agelzim, d tagersa neɣ d amger, d tafrut (ajenwi n uxxam) neɣ d amesmar, win uɣur truḥeḍ ad t-yexdem. Amur ameqran deg yiḥeddaden d isemmaren. Win yellan d asemmar ixeddem tisfiḥin s yettsemmir zzwayel. Ttsemmiren zzwayel mačči ɣas di tḥuna-nsen, kra n ssuq yellan di lεerc ttawḍen-t.
Llan ula ixeddmen tigersiwin d tqubac, znuzun di leswaq. Imawlan n tfellaḥt yettuḥwaǧen aṭas n tgersiwin deg useggas, ttaṭṭafen iḥeddaden s useggas i asen-ixeddmen kra n wayen ara ḥwiǧen ama deg uxxam ama deg lexla. Kra n win yeṭṭfen taḥanut, ɣur-s tlata n tuqnac n nneεma i tyuga, ad tent-yefk i uḥeddad, amehraz n yirden wayeḍ n temẓin deg ucetwi. Ma yella bab n tyuga ixeddem arebεi, melzum fell-as ad as-yernu i uḥeddad amehraz n lbecna ; anect-a di lḥeqq n leεtab n lxedma n uḥeddad.
Ma yella d uzzal d ddkir, yessefk kullec syur bab a tyuga. Aḥeddad, ɣur-s tifucal n yiɣallen-is d lefḥem ad t-yaɣ syur-s. Yeqqim-d win ur neṭṭif ara taḥanut d useggas, kra n wayen ara d-yexdem syur uḥeddad s yidrimen, ad yefk ayen i as-d-tewwi.
Lxedma n wuzzal, tuεer, ḥaca win cṭiren, yettεeqqlen nezzeh ara as-izemren; albaεḍ ad tafeḍ d asmučem kan ay yesmučum ; ula d tafḍist ur yessin akken ara tt-yeṭṭef ; wayeḍ mi yeṭṭef talwiḥt n wuzzal ad tafeḍ yejbed-itt yeḍleq-itt amzun d taklalt n wulman neɣ d taɛnuzt n urekti mi ara tt-tεerrek tmeṭṭut ; akken i as-yehwa ad as-yexdem s tefḍist ɣef zzebra. D wid cṭiren ay ixeddmen tijeεbab i lemkaḥel. Ma yella d leḥwayeǧ n lfeṭṭa ur tent-iεennu walbaεd ḥaca win i asent-izemren.
D iḥeddaden n lfeṭṭa ay ixeddmen kra ttlusunt tlawin : tiεessabin, tibzimin, ibzimen, timezgunin, ddḥuḥ d yixelxalen. Iḥeddaden n lfeṭṭa, xeddmen s lijara ; kra ara xedmen d bab n cci ara t-yefken d ddwara i uḥeddad, ad tent-yessefsi, ad t-yerr d axelxal neɣ d tabzimt.
Iḥeddaden n Leqbayel, ur ssinen ara ad xedmen ddheb. Zzwaq, ttuqamen-t s yiwet n ssifa n uεeqquc n zzǧaǧ ineqqden d awren sefsayen di tmes. Iḥeddaden n lfeṭṭa mechuren akk di Leqbayel, d At Yenni yellan d imawlan n ssenεa si zik. Ccṭara-nsen, telḥa almi ula d lbaruḍ d ssekka llan xeddmen-ten. Di tegnit n wass-a, llan deg-sen wid yessnen ula d sswayeɛ ad tent-reqqεen wanag tamacint n lexyaḍa ulac deg-sen win ur nessin ara ad tt-yefsi, ad tt-ireqqeε ma yella kra ixesren deg-s, imir-nni ad tt-yerr ar akken tella.
Bulifa (M.S), 1913.
Méthode de langue kabyle, Alger, Adolphe Jourdain, Librairie-Editeur.
Sbtr : 225-228.
Yura-t-id Σabdennur Ḥamituc. Tasnawit n Busaεa Σabderreḥman. Adekkar