Awal ɣef Muḥemmed Ben Canab

Muḥemmed Ben Canab, d yiwen n ccix ameqqran yerna d win i yeɣran mliḥ. Ilul ass n 26 tuber 1869 di Σin dheb (Takbu, zik), di Lemdiya. Tarda-ines (laṣel-is), d taterkit, n Anatolie ; baba-s n jeddi-s anbabat (paternel) yusa-d d aserdas n yigen aεetmani.

Baba-s, yella d win yeswan zik, d win yesεan igran s waṭas yerna ixeddem-iten. D Muḥemmed Ben Canab akk i iḥemmel gar warraw-is acku xfif uqerruy-is, yeḥrec. Iger-it ɣer uɣerbaz anda ɣɣaren leqran i as-yesselmed ccix Aḥmed Barmak yerna iger-it ɣer uɣerbaz afransis di Lemdiya.

Muḥemmed Ben Canab, yella seg wid i iḥercen, yessaweḍ yettali seg uswir ɣer wayeḍ yerna yekseb aṭas n tussniwin am trakalt (géographie), amezruy, tutlayin, tusnakin akked wayen-nniḍen. Maca imi yella d win i iḥemlen tussna, ur yeqqim ara kan dinna. Deg 1886, iruḥ ɣer Ldzayer tamanaɣt anda yerna ɣer yisdawanen n uɣerbaz amagnu (école normale) ; dinna, yekkes-d tamussni akked kra n yiselmaden. Yufrar-d dinna gar wiyaḍ acku mačči d win i iεeddzen ; d win i yetteddun akken iwata d wiyaḍ yerna mačči d win i ifecclen. D anect-a i t-yeǧǧan ad ilemmed s sshala ayen i yeɣɣar imir-nni. Yeffeɣ-d d aselmad n tutlayt tafransist deg uɣerbaz n Ccix Sidali, yesεa imir-nni 19 n yiseggasen. Yella d win i yessnen aṭas n tutlayin, gar-asent taṭelyanit, taspenyulit, talmanit, talatinit, tafarsit (perse), taterkit, taεibrit … atg.

Yesselmed daɣen tussna n tesnukyest (science de la rhétorique), tanmeẓla d wayen-nniḍen. D win i yessnen daɣen amezruy n waεraben akked yimedyazen-nsen.

Deg 1905, Muḥemmed Ben Canab, sbedden-t d aselmad deg uɣerbaz aṭalibi (Ettalibia) di Ldzayer tamanaɣt, yesɣer daɣen kra si tektiwin n Lbuxari di lǧameε n Ssafir. Yuɣal umbaεed d aselmad di tesdawit. Yewweḍ armi i yettwassen mliḥ sɣur yimussnawen-nniḍen am Ḥasen Ḥusni Σebdelwehhab d Kudira di Tunes ; Ignati Krachkovsky, d arusi ; Ahmed Timor Bacha, d amasri. Deg 1920, yella d amaslaḍ n tkadimit n tussniwin taεrabin n Damas. Yura di tesɣunt tussnant i sseqdacen dinna ayen i d-yettaf deg unadi-ines di taɣult n tutlayin, n umezruy d tsekliwin. Sennig wanect-a, yewwi-d « doctorat » di tesdawit n Ldzayer tamanaɣt acku isuffeɣ-d sin n yidlisen, yiwen s uzwel « Le poète Abou Doulama », ma d wayeḍ yura deg-s ɣef wawalen n tfarsit i mazal sseqdacen Yidzayriyen di lehḍur-nsen. D eanect-a akkit i t-yeǧǧan ad yuɣal d aprufisur deg uɣiwen ameqqran n tsekliwin « Professeur agrégé à la grande faculté des lettres ».

Yemmut ass n aram 5 furar 1929 di « La Casbah », d aṭṭan i t-yenɣan, yesεa imir-nni 60 n yiseggasen. Yettwamḍel di lemqam n Sidi Σebderreḥman Taεalibi, decnen daɣen yiwen n ubrid s yisem-is.

Deg wayen yerzan idlisen, yeǧǧa-d azal n 50 n yidlisen i d-yewwin di yal taɣult n tussna neɣ n tmussniwin, gar-asen nezmer ad d-nebder « Mokadimat Ibn El Abar », « Kitab El Boustan fi dikr El Aouliya ouel Oulama bi Telemcen » akked « Ediraya fi Oulama Bijaya » …

Σabdennur Ḥamituc. Tasnawit n Busaεa Σebderreḥman, Adekkar.

Isallen i ufiɣ da, ufiɣ-ten deg : https://www.lnr-dz.com/ https://elwatan-dz.com/