Bacir Ǧaεider i uɣmis Isahliyen : « Tira s teqbaylit tuɣal d lebɣi n yal amaru… »

Bacir Ǧaεider d aneɣmas, d amedyaz i d-yettakken ddeqs n tmuɣliwin yelhan. Ilmend n tmezgunt i d-isuffeɣ ussan-a iεeddan s teqbaylit, yenced-it uɣmis Isahliyen akken ad d-nawi awal ɣef wayen ixeddem s umata.

Isahliyen: Ahat ad d-tiniḍ i yimeɣriyen-nneɣ d anwa-t Bacir Ǧaɛider ?

Bacir Ǧaεider : Luleg deg taddart n Bumlal deg tɣiwant n Cemini. Γur-i agerdas n tdamsa di tesdawit n Bgayet. D amaru, d amedyaz, d aneɣmas i yuran aṭas n yimagraden deg yiɣmisen: El Watan, La Dépêche de Kabylie, Soummam news, La Cité, Tamurt, Le Matin d’Algérie, Mondafrique, L’initiative… Suffɣeɣ-d yakan adlis ɣef tsertit deg useggas 2013, rniɣ-d kraḍ n wammuden n tmedyazt s tutlayt tafransist. 

Tsuffɣeḍ-d ussan-a kan yiwet n tmezgunt s uzwel “Akman d wurfan”. Efk-aɣ-d taḥawact d tamecṭuḥt fell-as…

“Akman d wurfan”, d yiwet n tmezgunt i uriɣ deg kra n waguren segmi i d-yennulfa unfafad n kuruna. Anfafad i yellan yettazzal am taffugt, dɣa sbiṭarat ččuṛen d imuḍan i d-yeṭṭfen abeɛɛuc-a i yeffuktin ugar, yerna-d wekman deg uxxam. Imir-n i d-tlul yiwet n tekti i wakken ad aruɣ tamezgunt-a, anda asental agejdan d tameṭṭut, Taklit. Argaz-is, Yidir, d yiwen n umdan ur nefki azal i tmeṭṭut, ladɣa segmi i d-rnan akman, yuli-t demmaṛ. Yerra-tt i ṭṭrad d umenɣi yal ass deg uxxam. Γas tudert tesddukkel-iten, tamuɣli tebḍa-ten: yal yiwen anida ijebbed.

D tamezgunt tamezwarut i turiḍ s teqbaylit ?

D tidet, tagi i tamezgunt tamezwarut i uriɣ s teqbaylit. Nekk d yiwen iḥemmlen amezgun, tamzdyazt… idles s umata. I wakken ad yennerni amezgun aqbayli, ilaq ad tili tira tamaynut i yezemren ad d-efk afud i umezgun i yellan d yiwen n tewsit n tsekla seg zik. “Akman d wurfan” d yiwen n leqdic i yettnadin ad ibeggen amur n tmeṭṭut di tmetti. Ilaq asegrireb n kra, dɣa aṭas n yiɣulad, akken ad yefti wawal n tmeṭṭut. Di Lezzayer, tameṭṭut tesɛa kan azal i tarrawt d tsusmi.

Acimi mačči di Tmurt i tt-id-tsuffɣeḍ?

Mačči d ayen isehlen i wakken ad d-tsuffɣeḍ adlis di tmurt. Annect-a tettraju-t tedrimt. D ayen i yeǧǧan rriɣ taxenfuct ɣer Fṛansa, anda i d-suffɣeɣ idlisen-inu ineggura. Limmer d lebɣi ad d-ffɣen axir di tmurt wala di tmura n lbeṛṛani.

Amek i tkecmeḍ deg unnar-a n umezgun?

Si zik nekk ɣɣareɣ aṭas n yinaẓuren d yimyura igraɣlanen, gar-asen: Samuel Beckett, Molière, Bertolt Brecht, Jacques Prévert, Felix Leclerc, Muḥya, d wiyeḍ. Akken i d-yenna Chaker : « tira d allal i usenfali aseklan ». Ihi, tira tesεa azal meqqren, yis-s i tewweḍ tsekla yal amdan, yal tamnaḍt, yerna ad teqqim i lebda. Asnulfu n yidlisen n tsekla yennernan aṭas, ilaq ad tili tfarest taseklant s waṭas, acku s tira i d-yettaǧǧa ugdud isem-is deg umaḍal.

Amezgun akken yebɣu yettwassen, s tutlayt taqbaylit neɣ s tutlayin nniḍen, d ahanay, ara d seknen yiwudam ɣef usayes , ayen ara yesttrun neɣ ayen ara yesseḍsen imhanayen, d netni ara d-yinin ma yella yelha neɣ dirit.

Turiḍ ddeqs n yidlisen n tmedyezt s tefransist. Awal d amecṭuḥ fell-asen…

Γur-i kraḍ n yidlisen n tmedyezt s tefransist. Amezwaru, ″L’écume des rêves″ yeffeɣ-d deg useggas n 2013 ɣur teẓrigin ″Tafat″, wis sin yeffeɣ-d deg useggas n 2020 ɣur teẓrigin ″Edilivre″ s uzwel ″L’Arch des mots″. Ma d wis kraḍ, ″L’ivre poète″ (Fṛansa), suffɣeɣ-t-id ɣur teẓrigin ″Les éditions du net″ (Fṛansa) deg useggas n 2020. Idlisen-a uriɣ-ten s tefransist, axaṭṭer tutlay-a ḥemmleɣ-tt nezzeh, s yis i bdiɣ tira, yerna ugmeɣ-d ddeqs ɣur-s.

Amek ɣef wassaɣ-ik akked tira d usmedyez s teqbaylit?

Tira s teqbaylit tuɣal d lebɣi n yal amaru akken ad d-yeǧǧ later d yidles i tsutiwin i d-iteddun. Llan yakan imezwura i iqedcen deg uḥric n yidles, ṛẓan asalu i wakken ad d-ssuffɣen taqbaylit seg tatut, seg timawit ɣer tira. Ass-a, taqbaylit tga asurif d ameqqran ɣer sdat, ladɣa tura imi tuget n yimaruyen sεan aswir εlayen deg tmussni.Yal yiwen deg-neɣ ad yawi taḥjurt-ines i wakken tutlayt-nneɣ ad taẓ ugar ɣer sdat.  

Awal-ik n taggara…

Tanemmirt i kra n wid d tid i yettawin teqbaylit deg wul, i yettaken azal i yidles.

Temmug tdiwennit sɣur: Azwaw