Walit 10 n tuccḍiwin i ur ilaq ad tgem deg tayri

Am yal amaḍal neɣ abrid, win n tayri yesɛa daɣen isuḍaf (leqwanen). Yal m’ara ten-tqadreḍ, ad tesrewleḍ uguren, ad tafeḍ talwit d tumert.

Walit ihi mraw (10) n tuccḍiwin i xeddmen yimḥemmalen (les amoureux), ttḍurrun yes-sent iman-nsen d wassaɣ-nsen (relation).

Yettmeslay-d umagrad-a ama i kečč ay argaz, ama i kem a tameṭṭut.

1- Ardaw (accusation) srid

Ayen yebɣun yili, ur as-qqar srid i tin tḥemmleḍ “d kem i igan aya”, war ma tesɛiḍ ttbut. Yezmer ad d-yawi wawal-ik amennuɣ d ameqqran, abeɛda ma tɣelḍeḍ di leḥsab-ik. Ɣas tesɛiḍ ttbut, yif ad tesqedceḍ tanfalit nniḍen, amedya s usteqsi: d kem i igan aya?

2- Askiddeb

Askerkes gar yimḥemmalen mačči kan yetthuddu tayri, maca irennu ula d assaɣ-nni s timmad-is. Ili-k dima s yiḥulfan zeddigen i tin tḥemmleḍ, tawiḍ abrid n tidet yid-s. D tin i d tayri. Ula d laman simmal ad iqewwu gar-awen.

3- Aḥettem n/ɣef kra

Diri uḥettem n tin i tḥemmleḍ ad teg kra, nettat ur tebɣi. Ɛreḍ dima ad tt-tettqenniɛeḍ wala, maca ur tt-ttḥettim. Acku ad tḥulfu yeḍra yid-s lbaṭṭel, xuḍi ur ixeddem yiwen lbaṭṭel ɣef tayri n ddunit-is.

4- Akcam di tqeffet n wurfan

Aṭas i yeddan di tqerract n wurfan, rwin iseggasen n tayri d tumert. Taluft d tamecṭuḥt ad tt-rren annect-ilat acku ur as-ssinen amek ara as-lḥun i tegnit-nni. Ɣef waya yessefk ad tettaṭṭafeḍ iman-ik alama smiḍen yidammen-ik. Rnu, ma yella yiwen seg-wen ur isusem i wayeḍ, ad yawi tama taneddayt s tegzi, werǧin ad tefru taluft.

5- Tatut n usbeyyen n tayri-nni s wawal

Annect bɣun myussanen sin, yelha si tikkelt ɣer tayeḍ ad yettawi yiwen tayri-nni ula deg yimi. Ilaq ihi usmekti d useqdec n wawalen iẓiḍanen yal ass akked tin i tḥemmleḍ, am “ḥemmleɣ-kem”, “a tayri-w”, atg.

6- Tatut n usbeyyen s tigawt daɣen

Mačči ala tigawt n tuzzuft i yellan gar sin n yimḥemmalen. Ihi, ur ttraǧu alama tettwaḥqer tin tḥemmleḍ ara tbeddeḍ, neɣ alama tuḍen ara tt-tɛiwneḍ. Meskud tzemreḍ, ɛiwen-itt deg wayen tettenɛettab, xersum tikwal. Sbeyyin-as-d belli aql-ik dima ɣer yidis-is. Lhan daɣen yisefkan (cadeaux) si tegnit ɣer tayeḍ.

7- Yir afham n tegnatin

Tuget n yimḥemmalen, ɣas myussanen, tettun amek gan d wamek yemmug ugama (ṭṭbiɛa) n yal yiwen. Ma tḥemmleḍ-tt tessneḍ-tt, ma tessneḍ-tt ad tt-tfehmeḍ. Ma tga kra, ɛreḍ tazwara ad tegzuḍ tagnit ideg tella. Amedya, ma tufiḍ-d ur theyya tgella di lawan, ɛreḍ ad tfehmeḍ acimi send anaref (réclamation).

8- Tugin n umeslay

Awal iferru timsal. Diri uggami n umeslay d teywalt, ama di tegnit n ccwal neɣ n lehna. Yessefk dima ad tettḥessiseḍ i tin tḥemmleḍ, ad as-tettakkeḍ akud i usqerdec n wawal d umbaddel n tektiwin. Akkenni kan i yettnerni uḥulfu n tayri deg yal assaɣ.

9- Amseččew s yir awalen

Ur ilaq ad tt-rren sin n yimḥemmalen i umyenni n yir awal gar-asen d uɛayer, ɣas ttkellixen wurfan. Tukksa n leqder s wawal diri-tt, tjerreḥ ul d wallaɣ. Qqaren: tiyita n wuzzal ad tejji ma d yir awal ur ittejji.

10- Aɛeddi i tekriḍt (violence)

Ulac tuccḍa tameqqrant am ta. Akken tebɣu tili tannuɣt-nni, ma tfarseḍ tazmert-ik tekkreḍ tewwteḍ tameṭṭut-ik neɣ tamdakkelt-ik, mačči kan tetthudduḍ llsas, maca daɣen ur tt-tḥemmleḍ. Acḥal n berru d beṭṭu i d-yellan ɣef ssebba n tekriḍt. Iɣilifen i ten-iferrun d awal mačči d takriḍt.