Kra n yiwellihen i wakken ad ẓewren warraw-nwen di tusnakt

D tidet, aswir n warrac yemgarad seg yiwen ɣer wayeḍ, imi yella yiwen yettlal-d s wayen umu qqaren tiɣzi tagamant ( intelligence naturelle ). Tigzi-a dɣa, yettawi-tt-id sɣur baba-s d yemma-s.

Lameεna, seg tama-nniḍen, tetturar tterbiyya n twacult, d wamek i ttemεamalen d warraw-nsen nnuba tageεmirt deg usegmi n wallaɣ-nsen, d usnerni n tegzi-nsen.

Ass-a, newwi-awen-d kra n yiwellihen ɣef wacu ttwiṣṣin yimussnawen, i wakken ad ẓewren warraw-nwen di tusnakt( mathématique).

Deg uḥric-a amezwaru, ad d-nemmeslay ɣef lwacul i ur nekcim ɣer uɣerbaz, neɣ ɣef igurdan imecṭaḥ.

Di tudert n mmi-k neɣ n yilli-k n yal ass, xdem amek ara d-ixuleḍ amaḍal n tusnakt war ma yerra-d s yisalli.

Mara yetturar, ssuter-as ad yeḥseb tiɣawsiwin-is n turart. Neɣ ssuter-as acḥal yesεa d tiɣawsiwin seg yini ( couleur )azeggaɣ amedya.

Mara ad yeddu yid-k ɣer berra, di tkerrust, ssuter-as ad yeḥseb tikerrusin timellalin yettεeddin fell-as, ma yella ɣef uḍar, ssuter-as ad yeḥseb acḥal n yemdanen i d-yemlal.

Mti qrib ad tleḥqem s axxam, eḥseb yid-s acḥal n yisurifen i yeqqimen i wakken ad tawḍem ɣer teggurt.

Asmi ad tiliḍ yid-s di tkuzint, efk-as ad yeḥseb tifelwin, imi arrac imecṭaḥ ḥemmlen tiɣawsiwin-a. Ur tettu, tikkelt rnu-as i wemḍan (nombre) n tfelwin yellan, tikkelt ssenqes-as war ma iwalakem-id.

Qqar-as-d tiqṣiḍin seg temẓi, ɣas ur igezzu, meεna ad tt-yesεu d tanummi. Rnu i waya, mara ad as-teldiḍ taqṣidt yesεan unuɣen, ssuter-as acḥal n wunuɣen i tesεa tewlaft.

Ssebɣes mmi-m neɣ d yelli-m ad uraren s lkaɣeḍ n urigami ( papier origami ), imi ɣef leḥsab n yimussnawen, lkaɣeḍ-a yessegmay aswir n wallaɣ n weqcic, yessimɣur afmiḍi n usugen-is ( imagination ) mara yetturar yes-s.

Ma yecceḍ mmi-k di kra, eǧǧ-it d netta ara yesseɣtin tuccḍa-s. Amedya, ma yella yeɣli ur t-id-reffed, eǧǧ-it ad d-yekker i yiman-is. Ma temliḍ-as lḥaǧa tikkelt, ilaq ad yeεreḍ myal tikkelt weḥd-s ḥalama yessen-itt.

ⴰ Aɣ-as-d i mmi-k tiɣawsiwin n turart icudden i tusnakt, am tid n leḥsab, tid n yiniten, asuruban (soroban ).

Gret arraw-nwen ɣer waddal, acku yetturar nnuba tameqqrant deg usegmi n wallaɣ.

Ssegzit i arraw-nwen belli win yeccḍen, mačči d win ur nessin. Imi seg tuccḍa, i nettnadi ɣef tmussni.