Amaynut di tira taqbaylit: ” akkin i tirga ” d ammud n tullisin amaynut n Ɛezeddin Ɛebdus

D amaynut s wazal-is i d-yernan i temkarḍit n tira taqbaylit, sɣur umaru Ɛezeddin Ɛebdus. Aneggaru-a, akken i yella di tduli n wedlis, d ammud n tullisin, umu yefka azwel ” akkin i tirga “.

Ad d-nesmekti belli, amaru-is d win iqeddcen nezzeh deg wannar aseklan. Neɣ s unamek-nniḍen, Mass Ɛebdus d win yefkan azal meqqren i tsekla d yidles amaziɣ s umata. Dɣa, ula imi i d-yewwi akayad-is n BAC, d abrid-nni i yeḍfer.

Ma nemmeslay-d cwit ɣef umecwar-is, Ɛezeddin Ɛebdus i yesεan yakan 25 n yiseggasen, ilul ass n 15 wembir 1996, di taddart n Tewrirt, deg udrar n Ukeffadu, tawilayt n Bgayet.

Segmi i yella d amecṭuḥ netta iḥemmel tutlayt-is, yesseḥbibir fell-as. D ayen i t-yeǧǧan yewwi-d kan akayad-is n BAC, yeḍfer tasga n tutlayt d yidles n tmaziɣt, di tesdawit n Bgayet.

Tayri-s i tutlayt-is, tεawen-it nezzeh deg umecwar-is, daymi i yezga seg wid yufraren, yettili-d deg yimezwura. Rnu i waya, ur yeqqim Ɛezeddin deg yiwen n weḥric kan, beṣṣeḥ myal taqedduḥt tadelsant yeεreḍ lbenna-s.
Nezmer ad d-nini belli, Ɛezeddin yekcem deg wannar n tẓuri seg myal taggurt. Imi yella d amedyaz, d amaru, d ameɣnas, d aneɣmas daɣen di ddeqs n yeɣmisen.

Ma yella ɣef iqeddicen-is tura, d netta i d amaray amatu deg Useqqamu n yilemẓiyen n Ukeffadu, d aεeggal deg useqqamu n twilayt n Bgayet.

Seg tama-nniḍen, ma nemmeslay-d ɣef wammud-is, d win yesεan azal n 11 n tullisin. Lameεna ur llint am tiyaḍ. Imi ɣef leḥsab n tɣuri i as-iga uprufisur Mass Ulebsir Karim ” Oulebsir Karim “, ammud-is n tullisin ur yelli dayen i nuɣ tannumi neqqar. Imi tira-s teččur d tifelseft, ur yelli d tilawt, ur yelli d asugen.

Ha-t-aya dɣa wayen i d-yusan deg uḍris n tɣuri-s:

Ammud n tullisin « Akkin i tirga» n Azzedine Abdous. Deg wammud-a iwumi yefka azwel icebḥen « Akkin i tirga » , d ammud n tullisin , llant deg-s azal n 11 n yiḍrisen ullisen , maca mačči am widak i nessen yakkan : Ayen i ttmeslayent tullisin-a ur yelli d tilawt, ur yelli d asugen , d yiwen uswir gar-asen : d asderwec, d asnulfu aseklan deg yiwen unnar iwumi nezmer ad as-nsemmi « Tullist nnig n tilawt ( La nouvelle philosophique ou surréaliste) ».

Tiderwect n tira n ԑezdin teskanay-d ayen yellan d afelsafan ara d-nini , imi wwteɣ akken ad d-ssegziɣ ayen yura dayen i yeffɣen i ugama, imi yettawi-d aṭas n tehrekt tifelsafitin ɣer yimaḍalen yemgaraden deg tnaktiwin yeṭṭuqten , ama ɣer Nietzche, Freud neɣ ɣer Platon .maca netta d abrid n wullis .

Deg usnulfu n tullisin-a ttawin-d ɣef ddeqs n yisental yemmgaraden , tayri, lmut ,tiderwect, inig , lejnun, ccek n Rebbi …neɣ ugar n unamek d tullisin i d-yesnulfa kan deg wallaɣ-is , yessaweḍ kan ad tent-id-yerr s tira-a taseklant , llant kra n tullisin d tehrayt ɣer wid yeɣra yakkan deg tullisin neɣ i wayen i d -ḥekkun deg tsekla timawit maca yerra-tent s talɣa d tarrayt-ines, deg tilawt win ara tent-yeɣren ad as-yini d tidet d asderwec d tesjenniwit taseklant

Dr Oulebsir Karim ( Enseignant à l’université de Bgayet)

I yisalli, adlis-a n Ɛezeddin Ɛedrus, yeffeɣ-d s kraḍ n tutlayin; taqbaylit ; tarumit ; d teṭalyanit.

Di taggara, nessaram-as afud igerrzen, d umecwar yeɣɣentren, d usmurres idumen.