Tadiwennit akked umaru-acennay Ɛmer Idir : << Ma nebɣa ad neddu ɣer sdat, yewwi-d .......>>

Deg tdiwennit-a newwi-d ameslay aẓiḍan akked umaru-acennay Ɛmer Idir  ɣef wungal-is ”Tiparizyanin” i d-yeffɣen ɣer tkubbanit Amzon, d ddeqs n yisental-nniḍen ara tafem deg yesteqsiyen w wadda.

-Aɣmis Isaḥliyen: di tazwara ini-d i yimeɣriyen d anwa i d Idir Ɛmer ?

Idir Ɛmer: nekk d aselmad. Ɣriɣ tutlayt d tsekla tafransist, ssawḍeɣ ar Doctorat n tesnilsit.

– Amek i d-tufiḍ iman-ik deg unnar n tira akked ccna ?

– Bdiɣ mi lliɣ d aqcic, s ccna d tmedyezt ama s teqbaylit ama s tefransist.
– Tidet kan, sɣur yimedyazen, d yicennayen am Sliman Ɛazem, Lewnis At Mangellat, Si Muḥend, d Yusef Uqasi i d-ugmeɣ deg tazwara, d nutni i yi-d-yewwin ɣer wennar n ccna d tsekla, ur yelli d imyura. Ma d wid yettarun amezgun d wungalen, amezwaru d Muḥya, syin d imyura i d-yufraren deg yiseggasen n 1980 am Racid Ɛellic, Ssaɛid Seɛdi d Ɛmer Mezdad. Ma d imyura ibeṛṛaniyen, aṭas i yellan, udreɣ-ten-id deg ungal-inu aneggaru “TIPARIZYANIN.”

– Kečč yettidiren deg yinig amek i tettwaliḍ annar n tsekla teqbaylit ?

– Ulamma deg yinig i ttidireɣ, ttuɣaleɣ ɣer tmurt 3, 4 tikkal deg useggas, ayen ufiɣ deg tnedlisin uɣeɣ-t-id. Yella wayen izaden, yella wayen ixuṣṣen ; ur nezmir ara ad nessiweḍ anda ssawḍen wid i ɣ-yezwaren, deg yiwen wass. Ad d-nuɣal ar taluft n tɣara deg tririt ɣef usteqsi wis 7.

Ar tura acḥal n yidlisen i d-tessuffɣeḍ ? Efk-d izwal-nsen, d yiseggasen ideg i d-ffɣen?

– Ayen i d-ssufɣeɣ ar tura :
S tefransist:
-Ce n’est qu’un petit jeu, mes frères, L’Harmattan, Paris, 2007 (roman)
-Le Touareg aux yeux verts, L’Harmattan, Paris, 2009 (roman).
– Ait Menguellet ou L’Homme en marche. Les thèmes de la marche et du voyage dans l’oeuvre poétique de Lounis Ait-Menguellet. Editions Tira, Bgayet, 2014 (Etude).
– Ait Menguellet ou Le Poème pour Etendard. Analyse littéraire de l’album “Isefra” (2014), Editions du Cavalier Numide, Yerres, 2016 / Editions Talantikit, Bgayet, 2017 (Etude).

S teqbaylit:
– Aɛudiw akk d tɣirdemt. Petits sketches entre amis. Editions du Cavalier Numide, Yerres, 2016 (tamezgunt)
– Tifirellas. Petits poèmes en prose (et en kabyle), Editions du Cavalier Numide, Yerres, 2016.
– Ay afrux ifirelles, Ayamun (cyber-revue), 2017 (tamezgunt)
-Lpari m leqwas, (Amazon), 2021 (ungal)
-TIPARIZYANIN : Lpari m leqwas II (Amazon), 2023 (ungal)

Ayen cniɣ (Discographie):
– Aḍebsi : Zidane. Mmi-s n tmurt, Sidi-Aïch Music Editions, 2018 (8 tezlatin).
– Aḍebsi ara d-iffɣen deg useggas-a n 2023 neɣ di 2024. S uzwel “Azul fell-awen”, n-skelles-it ar Studio Sidi-Aïch Music gar 2019-2022.

– D acu d isenfaren i d-tettheyyiḍ sya ɣer sdat ?

– Deg ccna aṭas n yisenfaren i sɛiɣ ; ssekles kan tessuffeɣ-d. Ma d tasekla d ayen nniḍen ; ishel-iyi ad aruɣ, yuɛer-iyi a d-ssufɣeɣ.
Akka tura aql-i zeggneɣ ungal wis kraḍ s teqbaylit, d ungal yemgarraden ɣef wiyaḍ. Ayen yuran d iseggasen aya, llan wammuden n tmedyezt, llan sin n yidlisen ɣef wayen ddreɣ d wayen walaɣ (non-fiction) ama deg tmurt, ama deg Fransa ama deg tegzirt n Guadeloupe anda ddreɣ aseggas.

– Ahat nettu kra ma tebɣiḍ mmeslay-d fell-as?

– Ad d-nuɣal ar wanda tuḍen icc-is ; ssarameɣ yiwen ur ifeqqeɛ fell-i. Ma nebɣa ad neddu ɣer sdat, yewwi-d ameyyez send aneggez. Ur d-tessuffuɣeḍ ara adlis arma tulseḍ-as taɣuri 5, 6 iberdan akken ad d-yeffeɣ zeddig. Ma yella ɣur-k ayen ara d-tiniḍ d acu txusseḍ deg tmusni n yilugan n tira neɣ n tjeṛṛumt, wali wid yessnen, ad sseɣtin.
Nekk akka i as-tedduɣ : mi ifuk udlis, ɣer-it talseḍ-as taɣuri ; ad teɣɣareḍ, ad tesseɣtayeḍ. Ɣas akken, ad tafeḍ mazal yettegray-d ciṭṭuḥ n wayen ixuṣṣen…

Seg wayen akk i d-itteffɣen s teqbaylit, ulamma yal amyaru, illa wayen ara d-tlemdeḍ ɣur-s (nekk ttakeɣ azal i udlis d umyaru), tikwal taɣuri tezga-d ẓẓayet imi ilugan n tira twarekḍen neɣ ulac amaynut deg tira, ad yeqqim d adlis n menwala. Nettwali daɣ llan kra (neɣ aṭas) seg wid yettarun ur ɣɣaren ara tasekla n tmura nniḍen. Ulac fell-as : aɣerbal n wakud ad yessif, ad d-grin yedlisen mi qqaren idlisen.

– Awal n taggara swayes ara nessali tadiwennit-a!

– Awal ur i-yettfaka ɣef taluft-a n tsekla tamaziɣt. Targit-iw : ad nessiweḍ ad aɣ-ḥemmlen, ad aɣ-ɣren s waṭas Yimaziɣen, ad ttzuxxun yis-neɣ akken ttzuxxun s yicennayen i d-yewwin ayen yelhan i tmaziɣt. Asmi ara newwet aḍar deg Tmazɣa, ahat ad d-naf tamkant gar tmura yeṭṭfen taqacuct. Ad ak-iniɣ tanemmirt ɣef tegnit-a, tudert i uɣmis Isaḥliyen.

Yesteqsa-t Mmi-s n Yilel