29 n yiseggasen segmi i ɣ-yeǧǧa umaru Racid Mimuni, tajmilt d usmekti

Racid Mimuni, yiwen gar yimyura imeqranen n tutlayt tafransist, ilul ass n 20 wember 1945 deg Budwaw (Bumerdas). Yewwi Turagt deg tussniwin tisenzanin deg useggas n 1968, ikemmel tizrawin-is deg Kanada deg Uɣerbaz n tezrawin tunnigin tisenzanin n Montréal. Yuɣal d aselmad deg Uɣerbaz unnig n tnezzuyt deg Lezzayer tamaneɣt, ssin d aselmad deg Tsudut taɣelnawt n ufares d usnefli n Bumerdas.

Deg yiseggasen n 1990, ulac tamnaḍt ur yezgil rrebrab, talafsa m-sin n yiqerra. Netta yezga yettnaɣ myal tiktiwin n yiwaɣazniwen yesrebriben s yisem n tesreḍt niɣ s yisem n wayt ičumar. Aṭas n tikal i yeṭṭef tibratin sɣur wid yettgallan deg-s ar t-nɣen. Netta, tabɣest i yesεa s tektiwin-is deg wungalen niɣ deg tudert-is n yal ass, mačči d ayen i yas-yurzen iles d wallaɣ. Maca, asmi wwḍen yicenga n tafat ttgallan deg twacult-is ad tt-nɣen, ihi deg useggas n 1993, yunag d twacult-is ɣer Lmerruk anda ikemmel tira-s d umennuɣ-is ɣef tlelli n tudert deg talwit, ɣef tlelli n tira d umeslay, ɣef tineslemt tamaynut i d-wwin irebraben, almi d asmi yemmut s waṭṭan deg tmurt n Fransa ass n 12 furar 1995, anagar 50 n yiseggasen deg tudert-is.

Γas ungalen-is d inurar n tektiwin ɣef tmurt i yečča ṣṣdid, maca, netta mačči d win i yeǧǧa usirem. « D aǧǧuǧeg ara teǧǧuǧeg tefsut ». Akka i d azwel n wungal amenzu n Racid Mimuni i d-yeffɣen aseggas n 1978. Γas tamurt terka, tsus s waṭṭanen n tmetti akkd yir tasertit yewwin Lezzayer ɣer yiifri lqayen, netta yesken-d aya s tmuɣli taseklant, yefka-d tiktiwin-is d tmuɣli-s tuɣzint akken ad d-yessegzi anis i d-yekka waṭṭan, amek i iḥuza timettit, d  wacu-tt tifrat.

Gar wungalen i yura (s tefransist) :

– D aǧǧuǧeg ara teǧǧuǧeg tefsut (Le printemps n’en sera que plus beau, 1978)
– Asif yettwareɣmen (Le Fleuve détourné, 1982)
– Talwit ara nidir (Une paix à vivre, 1983)
– Ṭumbiẓa (Tombéza, 1984)
– Iseɣ n lεerc (L’honneur de la tribu, 1989)
– Anegriref ara nidir (Une peine à vivre, 1991)
– Daεwessu (La malédiction, 1993)

Deg useggas n n 1990, yessufeɣ-d daɣen ammud n tullisin, azwel-is « Tagust n Teryel (La ceinture de l’ogresse). Deg-s yesken-d udem n Lezzayer iregglen tibbura n usirem d yiberdan n uzekka ; tezga-d d tanekruft gar yifassen n wid yettruẓun lebɣi d tebɣest s yiεewwiqen n lbirwat i wid yebɣan ad iɣer, ad yexdem, ad d-yesnulfu ; akkd wid yugin tamusni d tiẓin ar sdat s tektiwin n tafat.

Azal i sεan yidlisen i d-yura Racid Mimuni, d ayen i yas-d-yewwin aṭas n Warazen, gar-asen :

* Araz n tezɣent taseklant (1990) ;
* Araz n tlelli taseklant (1994) ;
* Araz n tullist n Tkadimit tafransist (1991) ;
* Araz n Albert Camus (1993).

Tajmilt sɣur: Nacer Medjdoub