Tadiwennit akked tlemẓit Cahinaz Ṭakkuc

Di tdiwennit-a newwi-d awal s tewzel akked tmarut tilemẓit Cahinaz Ṭakkuc. Cahinez d yelli-s n Buɣni, tlul di yennayer n useggas n 2008.

Γas ulamma tesεa anagar 16 n yiseggasen, meεna ar tura tessuffeɣ-d sin n yidlisen gar-asen ungal.

Aɣmis Isaḥliyen : Di tazwara anta i d Cahinaz Ṭakkuc ?

Ṭakkuc Chahinez: Ṭakkuc Chahinez d yiwet n teqcict i yesɛan 16 n yisggasen di tudert-is, qqareɣ deg uswir wis 2 di tesnawit, uriɣ yakan sin n yidlisen, amezwaru s tutlayt n taεrabt, umu fkiɣ azwel ” xawaṭer fatat ” sakkin texdem-as massa Ɛellic tasuqqilt ɣer teqbaylit (tmaziɣt) s uzwel ” iḥulfan n teqcict “. Ma yella deg useggas-a ssuffɣeɣ-d ungal iwumi semmaɣ “Axalaf i d-teǧǧa tmes”

Amek i kem-id-tusa tikti ad taruḍ, wa ad d-tessuffeɣeḍ idlisen ?

D ayen i ttwaliɣ di tmetti-nneɣ i yi-yeǧǧan ssufɣeɣ-d iḥulfan-iw s yimru. Mi bdiɣ tira ur iyi-d-tusi tikti d akken ad d-ssufɣeɣ adlis, maca llan wid i d-mlaleɣ, ama d ineɣmasen, neɣ d imeddukal, … D nutni i yi-d-yefkan afud ad t-id-ssufɣeɣ.

Ɣef wacu i tḥemmleḍ ad taruḍ ?

Ttaruɣ ɣef wayen ɣef i nesḥissif, ur nebɣi ara ad yeḍru, ttaruɣ daɣen ɣef wayen yelhan nessarem ad t-nidir.

D acu d uguren i d-temmugreḍ deg unnar-a n tira ?

Taswiɛt-a ur d-mugreɣ ara uguren, yal ass ttafeɣ-d abrid-iw zeddig, wid i d-ttmagareɣ sebɣasen-iyi, aya irennu-iyi-d afud, iwakken ad dduɣ ɣer sdat.

Anwaten yimeskaren i ɣer tmaleḍ ?

Llan aṭas, imi nekk qqareɣ di yal aḥric n tsekla n umaḍal (ḥemmleɣ aṭas tafelsafit) ma d imura n tmurt-nneɣ yella : Mulud Ferɛun d Mulud Mɛemmri, Belɛid At Ɛli, d waṭas nniḍen.

Awal n taggara swayes ara nessali tadiwennit-a ?

Ad awen-iniɣ tanemmirt imi i yi-tefkam tagnit ad d-iniɣ anta i d nekkini, d acu-tt tira-inu.
Ssarameɣ teɣzi n tudert i uɣmis Isaḥliyen.

Yesteqsa-tt Mmi-s n Yilel