IdlesKabylieTasekla

« Ecrits berbères en fragments » n Muḥend Saεid Leccani

« Ecrits berbères en fragments », d adlis i d-isuffeɣ Meẓyan Leccani (d ṭṭbib) anda ara naf belli yura-d deg-s iḍrisen i igan tasleḍt i tmetti taqbaylit i yura jeddi-s Muḥend Saεid Leccani. Adlis-a, yettwassiẓreg-d di teẓrigin Geuthner.

Muḥend Saεid Leccani, yettekki imir-nni (tazwara n lqern wis 20) gar yimnadiyen d waggagen i yekkaten ad ḥerzen tigemmi n Yiqbayliyen. Ur nettettuy ara dakken ɣas mmugren-d uguren deg ubrid-nsen imir-nni maca s nutni i nessaweḍ ass-a ad nesεu cwiṭ n tmussni ɣef tmetti-nneɣ.

D aya i yeǧǧan Meẓyan Leccani, ad d-yaru adlis-a ; yules-d amek d wayɣer i d-yewwi ad d-yeffeɣ udlis-a akken ad t-ɣren medden. Yura-d dinna : « Tirés du secrétaire à abattant où ils sommeillaient, ces documents portent en lumière et en contexte le rôle intellectuel non négligeable tenu par Lechani dans le long processus de défense et d’illustration de la cause berbère ou amazighe, tout en permettant aussi bien de découvrir des aspects de la langue et de la culture kabyles, ou de s’y ressourcer ».

Kra n yisebtar deg-s, ččuren d tiwlafin n tudert n Yiqbayliyen imir-nni. Deg-s, yesken-aɣ-d umeskar amek sεeddayen ussan-nsen lawan-nni akked wamek i xeddmen akken ad sidiren iman-nsen. Yemmeslay-d daɣen deg-s ɣef lqanun akked tudert n tdukkli i ten-iseddawen imir-nni. « Les Kabyles possédaient peu de bétail, le relief de leur terroir étant peu favorable à l’élevage. Mais ils s’en occupaient avec soin et vivaient ensemble, sous le même toit », i yura Muḥend Saεid Leccani.

Ad d-naf deg-s dakken ziɣen kra n tudrin gedlent tterbiya n tɣetten acku bezzaf segrayent-d lexṣara mi ara kessent, ttettent ladɣa isekla-nni ileqqaqen.

Ma nkemmel ameslay ɣef wayen i yura ɣef tudert n Yiqbayliyen imir-nni ad naf dakken akerraz mi ara ixeddem, ɣas tebḍa-yas tɣawsa ad yewwet ad tt-yeqεed netta yakan. Ifassen-is, ttekkin di lḥirfa-ines. Afellaḥ Aqbayli, ilaq ad yissin akk ayen yeεnan lḥirfa-ines. Mi ara yesεu amahil d ameqqran, yezmer ad ilaεi i wiyaḍ akken ad t-εiwnen.

Ibder-d dakken ahatim (zzit) n Yiqbayliyen yettnuz ula di temdinin timeqqranin, ula di Marseille. Yura-d : « Achetée par des négociants, elle est ensuite écoulée sur les marchés d’Algérie et acheminée jusqu’au port de Marseille pour faire le bonheur de ses consommateurs ».

Ad naf daɣen belli Meẓyan Leccani iger-d deg udlis-a kra n teftarin (documents) s wacu i d-yettheyyi isaragen-is jeddi-s. Amedya am tin ɣef tmeṭṭut Taqbaylit i iga di Tizi Uzzu. Da ara negzu dakken Muḥend Saεid Leccani d amsensegmi (pédagogue) yerna d win i yettḥaraben ɣef tmeṭṭut Taqbaylit.

Γef Yifransisen i yettidiren imir-nni di Ldzayer, ad naf dakken Muḥend Saεid Leccani mačči d win i yeṭṭfen cceḥna fell-asen. Yura-d dinna : « Les Européens, hommes et femmes, ont à leur actif une excuse : ils n’ont pas pu pénétrer l’âme berbère. Leur incompréhension s’explique, ils n’ont pas vécu la même vie que nous. Ils ne nous ont vus que de l’extérieur. Ils n’ont ni souffert de nos souffrances et de nos misères, ni joui de nos rares moments de bonheur ». Aya d tidet acku imir-nni iban umgarad gar nutni akked Yidzayriyen. Acku ifransisen ur kcimen ara ɣer wul n tmetti Tadzayrit, ur ḥulfan ara s lmizirya i yewwten tudert-nsen lawan-nni. Yura-d ɣef waya : « Nos joies, nos peines, nos douleurs, les manifestations de notre vie familiale intime leur sont demeurées étrangères ».

Γef waya, ur iwufeq ara wid-nni i d-yeqqaren dakken tameṭṭut Taqbaylit tettwaεzel, tettwaḥqar ɣur Yiqbayliyen.

Deg udlis-a, Muḥend Saεid Leccani, yesken-d akken iwata yerna s telqey adeg n tmeṭṭut Taqbaylit di tmetti. Yesken-d tamlilt-ines (son rôle), amek i tettεassa ɣef uxxam-is. Iɣad-it lḥal imi iwala belli tiqcicin Tiqbayliyin ur tent-ggaren ara ɣer uɣerbaz. Maca mačči d aya kan, iga tasleḍt amek i yettili urcal (zzwaǧ) akked leεwayed i yellan imir-nni ɣur Yiqbayliyen. Ladɣa, yekker-d mgal wid i as-yeqqaren dakken tameṭṭut Taqbaylit d lbiε i tettnuz. Yesken-asen-d belli cḍen deg wayen i ttxemmimen akken-nni. Yura ɣef waya : « Je sais qu’on a fait appel à la linguistique pour prouver qu’il y a bien achat et vente. Je crois même que des berbérisants ont contribué à accréditer cette opinion, en donnant au verbe « aɣ » le sens d’acheter dans l’expression « aɣ tameṭṭut ».

Yesken-asen-d belli awal-a « aɣ » ur yesεi ara anamek-nni n tefransist « acheter » maca yesεa anamek n « ddem », « prendre ». « Aɣ tameṭṭut », anamek-is d « ddem tameṭṭut ». Amyag, « aɣ », da, yesεa yiwen n unamek akked « aɣ abrid-ik » neɣ « yuɣ-it wugur ». Yerna tameṭṭut Taqbaylit, ula d nettat tessemras amyag-a deg wayen yerzan arcal : « ad aɣeɣ argaz ».

Yessuter si tama-ines iwakken ad ldin iɣerbazen i teqcicin yerna yessuter Iqbayliyen akken ad beddlen lqanun-nsen ɣef waya. D ayen i t-yeǧǧan ad yesḥissef imi yettwakkes wazal n tejmaεt di taddart. Yura ɣef waya : « Si les Kabyles avaient conservé leurs djemaâs, ils auraient déjà transformé d’eux-mêmes leurs kanouns ; car si forte soit la tradition, ils ont en leur âme un attrait souvent instinctif pour le progrès. Les djemaâs ont été supprimées ou n’ont conservé que leur nom et les vieux kanouns continuent à régenter encore sur bien des cas les mariages et les divorces ».

Yesteεref dakken tameṭṭut Taqbaylit tettwaḥqer, tettɣiḍ maca mačči kan ɣef ssebba n leεwayed. Yura-d ɣef waya : « Sa condition sociale, comme vous le voyez, n’est pas très enviable. Mais elle ne peut pas être autre qu’elle n’est, car elle est la conséquence naturelle d’un ensemble de facteurs qui découlent de la géographie, de l’histoire et des mœurs, d’un état d’âme propre à la Kabylie. On ne modifiera pas la condition de la femme par des textes, des lois, des décrets. On la modifiera en travaillant à transformer les causes dont elle n’est que la conséquence»

Asmi tella Fransa di tmurt, amsedrar, ixeddem di lfirmat i ṭṭfen Yirumiyen neɣ yettinig akken ad d-yawi aɣrum-is maca yettuɣal-d dima ɣer tmurt-is neɣ ɣer taddart-is (mačči akk). Muḥend Saεid Leccani, yesteqsay ayen i d-yettuɣal ? Xuḍi yeḥsa dakken tuεer tudert di tudrin maca ɣas akken yeḥsa yerna yettuɣal-d. Γef waya, mi inuda, yufa-d tiririt. Ha-t-a dacu yura : « La femme qu’il y a laissée n’est-elle pas pour rien dans ce retour ? Bien sûr, la tradition, la coutume, l’attrait du pays natal, le culte du souvenir et celui des morts, tout un ensemble de facteurs aussi puissants les uns que les autres décident de ce retour au village. Mais le principal, le plus important de ces facteurs est d’ordre familial et affectif. »

Adlis-a, yesεa aṭas n tɣawsiwin ɣef wacu i yura Muḥend Saεid Leccani ; deg-s (tamedyazt, amezruy, tasekla timawit, tiraɣreft (ethnographie) …). Yeččur d iḍrisen anda ara naf tasleḍt i iga d tnagiyin yesεan azal bac ad d-yesken s telqey amek tetteddu tmetti taqbaylit. Yekkat akken ad yegzu akken iwata amek tteddunt leεwayed n Yiqbayliyen. Ass-a, nezmer ad d-nini dakken Muḥend Saεid Leccani, d taɣect n uɣref Aqbayli.

Ad naf deg udlis-a semmus n teḥkayin ɣef Ccix Muḥend Ulḥusin, kra n yisefra n Si Muḥend Umḥend, kra n tmucuha akked kra n teqnaẓ.

Muḥend Saεid Leccani, yella d amedyaz daɣen, ad naf azal n 17 n yisefra i yura asmi yella di lɣerba, di Rabat, di Lmerruk, yewwi-d deg-sen ɣef tegrawla n Ldzayer akked wayen yesεedda ugdud Adzayri.

« Ecrits berbères en fragments, édition bilingue français-kabyle » de Mohand-Saïd Lechani, textes réunis, annotés et préfacés par Meziane Lechani. Postface de Kamal Naït Zerrad, paru aux éditions Geuthner.

Taḥawact ɣef tudert-is

Muḥend Saεid Leccani, ilul deg Wat Ḥelli deg 1893 di tɣiwant n Yirjen, yemmut di Ldzayer tamanaɣt deg 1985. Yeɣra di Tmazirt, dinna i yella yiwen seg yiɣerbazen imezwura i tebna Fransa di temnaḍt n Yiqbayliyen. Yella seg yiselmaden Idzayriyen imezwura asmi tella Fransa di Ldzayer. Ikemmel leqraya-ines deg « Ecole Normale de Bouzareah », dinna i d-yekkes tamussni akked kra n yimnadiyen yettwassnen mliḥ am Bulifa. Yesɣer deg waṭas n yiɣerbazen di Ldzayer, gar-asent tella tin n Ḥeǧǧut (Hadjout) anda i yemlal akked Emile Laoust i yellan d anemhal n uɣerbaz. « Du bon usage de la pédagogie », d adlis i d-yeffɣen deg 2017, yettban-d dakken Leccani d win yeddan deg uxemem-is mliḥ ɣer sdat deg wayen yerzan tasensegmi akked tesnalmudt (didactique) ; akka i t-id-tenna temnadit Marie Chartier di tezwert n udlis-a. Yella seg wid i yebɣan ad d-awin tarrayin timaynutin, ttlaεin-asent « tarrayin tilelliyin » « méthodes libres », yeḍfer ɣef waya abrid n Maria Montessori akked Célestin Freinet.

Tarrayt-a i d-yewwi mass Leccani, ibder-itt-id Philippes Meirieu i yellan d amnadi ameqqqran n tsensegmi, yessawal-d bac iselmaden ad sexdamen ibalmuden-nsen deg uselmed bac ad ttekkin ula d nutni di temsirin akken ad gzun mliḥ ; yessawal daɣen ɣef tsensegmi tamgaradt (pédagogie différentiée) yessawalen iselmaden akken ad iεlimen s uswir n yal abalmud.

Leccani, yella seg yimezwura i yettnadin ɣef ugdud amaziɣ s umata. Deg « Ecole Normale de Bouzareah » anda d-yekkes tamussni akked Bulifa ; tamussni i d-yekkes akked Laoust, Picard, i t-idemren ad yesεu lebɣi ad inadi ɣef Yimaziɣen, yuɣal ardeqqal d amḥaddi n tutlayt akked yidles amaziɣ. D tamussni-ya i d-yekkes daɣen i t-idemren ad iɣer akken ad d-yawi « Certificat de berbère marocain en 1919 » di tsudut n Hautes Études Marocaines di Rabat, ddaw n tenmehla n Laoust. Yewwi-d umbaεed Brevet de langue berbère (kabyle) deg 1947 di tesdawit n Ldzayer tamanaɣt. D timeɣnest i t-idemren ad yettnaɣ ɣef uzref, werǧin yeḥbes amennuɣ-is ɣef ugdud Adzayri i yettidiren di lḥif d wurrif. Amedya, amennuɣ-is akken ad kecmen warraw n Yidzayriyen akken ma llan ɣer uɣerbaz. Yella daɣen d win i yettarun imagraden deg uɣmis La Voix des humbles.

Tuget n yisallen i d-wwiɣ da, ufiɣ-ten deg : Le Matin d’Algérie

Ḥamid Arab. Ass n : 02/06/2024.

Yerra-t-id ɣer tmaziɣt : Σebdennur Ḥamituc. Tasnawit n Σebderreḥman Busaεa.