Timeẓrit: tuɣalin ɣer usarag i d-theyya tdukkla Ciné + (Sɣur Riḍa Buɛmara)

Asentel n timlilit i ɣ-d-yesdukklen deg yiḍ n lǧemɛa-ayi iɛeddan akked yimeɣnasen Saɛid Xlil, Naser Ḥeddad, Muḥen Nayt Ɛebdella d « Tagrawala s talwit akked temsalt n tumast ».

D Naser Ḥeddad i d-yellin asarag. D ameɣnas n ukabar n FFS seg tazwara n yiseggasen n 1990 armi d-yeṭṭaxxer syin taggara 1995, rnu d amsarag. Anekmar i yesmenyef ad yesseqdec, iwakken ad yesleḍ assaɣ yeqqnen amezruy ɣer wayen merra i iḍerrun ass-a, d win n tidyanin. Tasleḍt n umezruy s tmuɣli n tidyanin, tettḥettim ɣef umdan ara yebɣun ad d-yessegzi amezruy, ad yerr ɣer rrif isallen akked d tmussni n tallit-is netta d timmad-is, iwakken ad yesleḍ yal tadyant n umezruy s yisallen akked uxemmem i tt-id-yessalɣen.

Tigersi n tmagit, tamagit n tigersi*

D tamuɣli-ayi i yesseqdec Naser Ḥeddad iwakken ad yesleḍ amecwar amazray n umussu aɣelnaw azzayri, s i d-yufa belli yal tikkelt i d-tlul tezɣent tamazrayt ɣef tmaziɣt deg umussu-ayi , sebba-ines d tugin n uskasi, daɣ netta d tarewla ɣef tugdut i yellan. D annect-a i idemmren aṭas n yimeɣnasen iɣelnaẓriyen n lawan-nni armi i ɛefsen izerfan n umdan, ad snejlin neɣ ad nɣen maḍi imdukkal-nsen deg umennuɣ. Anza n Bennai Weɛli, Ɛmer Uld Ḥemmuda, Mbarek Ayt Mengellat d wiyiḍ mazal yettsuɣu ar ass-a. Gar yizmaz igejdanen i d-yebder : tazɣent tamaziɣt n 1949, tin n 1956 (acku aṭas ismazzaɣnaẓriyen ara nɣen seg unejmuɛ n Summam ɣer da), tin n 1963, Tafsut n Yimaziɣen n 1980 akked tin n 2001. Ihi ɣef wakka, ad k-yeqqar Ḥeddad Naser, tugin n uskasi akked tugdi d uɣunzu n tmaziɣt ur nezmir ara ad tent-nebḍu ɣef sin deg tesleḍt-nneɣ, acku yezdi-tent yiwen n wugur. Ugur n tugdut. Lemmer yella uselḥu n tɣawsa tasertant d amagday tili takerrust n tmagit ur d-temmug ara yakk yakan, neɣ tili tefsi-d s sshala.

Ula d netta, deg uzrar-ayi n tidyanin i d-yeḍleq umsarag am usaru, tin i d-yufraren ɣef tiyiḍ merra, d Tafsut n Yimaziɣen, acku imeɣnasen i yas-d-iɛawden aleqqeḥ i temsalt n tumast faqen belli tasarut-is ala tugdut ara d-yeglun yes-s. Diyasmi, i tt-gren srid deg yiwen n usenfar n tmetti, anida yal asuter yellan deg-s icudd ɣer wayeḍ. Saɛid Xlil akked Muḥend Nayt Ɛebdella, nutni ttekkin deg yinagan n tallit-nni, smektan-d talwit akked tugdut deg wacu i d-ttilin, ideg ferrun lawan-nni n Umussu Adelsan Amaziɣ iskasiyen, ɣas akken deg lḥers n tigawt tasertant tadelsant.

Iwakken ad yekfu awal-is, Naser Ḥeddad yenna-yak dakken Tafsut n Yimaziɣen i d tadyant tamenzut yakk deg umezruy n tsertit tazzayrit ara s-yegren llsas i umennuɣ amagday s talwit imi tiyiḍ akken ma llant lulent-d s ccwal fukkent deg ccwal akked temgeryaḍ. Ladɣa netta, ma yella nezga nkemmel deg uxemmem-agi, tagrawla s talwit i d-ilulen ass n 16 akked 22 deg furar 2019 d fessu n tǧeǧǧiyin i zerɛrent deg yizri tsuta timezwura n yimeɣnasen.

Saɛid Xlil, d ṭṭbib, yella gar yimeḥbas n 1980, yuɣal d amaray amatu n FFS seg taggara n 1992 armi d-yeṭṭaxxer syin taggara n 1995. Netta seg tama-s, yessekfel-d deg wawal-is tazwara maḍi n umussu aɣelnaw azzayri, anida ɛla ḥsab n tɣuri i s-iga, yenna-yak belli s umata, isutren s wacu i d-ffɣen iɛeggalen n yiseggasen n 1920 mazal zgan-d deg sswab ar ass-a. Asbaddid n yiwen n useqqamu aɣelnaw i uɛiwed n tira n tmenḍawt akked tuɣalin ɣer tnaya n ugdud. Imi, timunent n 1962 ur tefri ama tamsalt n tumast ama d tin n tugdut, ama d tin n tegduda. Ilmend n wannect-a, amennuɣ ilaq ad ikemmel, s talwit, s tugdut akked tdukkli. Rnu ɣef aya, deg tririt i d-yefka ɣef yiwen n usteqsi, ɣur-s, akken yebɣu idewwer wakud, lehna n Tamurt n Leqbayel at-an deg timanit. Naser Ḥeddad, ula d netta, yefra-tt deg rray, timanit d tifrat i Leqbayel.

S Muḥend Nayt Ɛebdella ara tekfu timlilit. Netta daɣen, gar yimeḥbas n yebrir 1980, d ameɣnas yerna-yas tamedyazt. Ɣur-s iɛedda seg tlata n yidlisen i d-yura s teqbaylit. Deg rray-is netta, tamaziɣt ilaq ad tili d llsas rnu d iswi iɣef ara yebnu uwanek azzayri n uzekka. Taggara, yewwi-yaɣ-d yiwen n usefru acek-it. Ifyar-is ttmeslayen-d ɣef uksar d usawen iɣef d-iɛedda umennuɣ ɣef tmagit, urrif iḥaz, tifrat mazal.

*Azwel-ayi sɣur-nneɣ. ……………………………………………………………………………………..

Amsarag : conférencier /Anekmar s tidyanin : approche événementielle/Tasleḍt (sleḍ) : analyse (analyser)/axemmem : réflexion/asileɣ (sileɣ) : formation (former)/tumast = tamagit : identité/aɣelnaẓri : nationaliste/tazɣent : crise/amaray amatu : secrétaire général/usenfar n tmetti : projet de société/amagday : démocratique/Tanaya : souveraineté/tigawt : action/azwel : action.

Riḍa Buɛmara