Timlilit gar Ccix Muḥend Ulḥusin akked Si Muḥend U Mḥend
Ihi, di lweqt-nni ideg Ccix tebda-t tewser i iruḥ Si Muḥend U Mḥend ad t-iẓur. Tadyant, mkul yiwen akken i tt-id-yettawi.
Qqaren Si Muḥend yufa-t lḥal yehlek, iruḥ am win icuken cwiṭ i as-d-yeqqimen ad t-yeqqim di dunnit, yebɣa ad iẓur Ccix skud mazal-iten teddun i sin.
Mi qrib ad yaweḍ taxliǧt At Ḥmed, yeddem asebsi-nni akked lkif yewwi yid-s, irčex-iten deg ucadux, isetḥa ad yekcem yes-sen amkan yecban winna.
Lɣaci yellan ɣer Ccix, aṭas deg-sen i yessnen Si Muḥend. Akken i t-walan, uzzlen ɣer Ccix, nnan-as, yenna-yasen Ccix : « Init-as ad d-iqerreb ».
Mi iqerreb, yenna-yas Ccix : « D kečč i d Si Muḥend U Mḥend ?
-Anεam a Ccix, d nek.
-D kečč i yesmentiwen akk akken ?
-Anεam a Ccix, d nek.
-Ad aɣ-d-tawiḍ kra seg wayen akk i d-tettawiḍ akken ?
-Anεam a Ccix, aɣaref, yettek nnig wayeḍ. Kečč, teẓẓadeḍ ; nekk, ẓẓadeɣ ; lameεna ur yettεeddi ara yiẓid-iw sdat win-ik.
-Ẓer diɣ ma yella kra i k-d-iwehha Rebbi ».
Lɣaci, ggunin acu ara as-yerr Si Muḥend. Si Muḥend, sekkṛen yiɣesmaren-is, yegguma ad t-id-yali wawal. Yenteq yiwen n uxuni, yenna-yas : « Anεam a Ccix, Si Muḥend, ixuṣ-it ddwa-nni i t-id-isentaqen ».
Yenna-yas Ccix : « Awit-as-t-id ».
Yenteq Si Muḥend, yenna-yas : « Ihi, anεam a Ccix, ma teεfiḍ-iyi ; nekk, wwiɣ-d yid-i. D leḥya kan ay setḥaɣ ad d-kecmeɣ yes-s amkan-a, ǧǧiɣ-t-in deg ubrid, deg umkan lmuḍaε leflani ».
Yenna-yas Ccix : « Ad nceyyeε win ara t-id-yawin ».
Ceyεen yiwen s amkan ; cwiṭ akka ata yuɣal-d, yewwi-d yid-s aqerḍas n lkif d usebsi, yefka-ten i Ccix ; Ccix, imud-iten i Si Muḥend, yenna-yas :
« Ay asebsi n uxlenǧ
Abbuk, yettnawal awal
Ula d anajel s usennan
Meεna yettaǧǧa-d tizwal
A lbaz i izedɣen tignaw
Kul ḥed anida as-tmal ».
Iruḥ Si Muḥend, yeswa yiwen n usebsi n lkif, ldint-d wallen-is, yuɣal-it-id wawal, inteq ɣer Ccix, yenna-yas :
« A Ccix Muḥend Ulḥusin
Nusa-d ad k-nissin
Neḍmeε di lǧiha-k cwiṭ
A lbaz i izedɣen leḥṣin
Iḥub-ik uḥnin
Ddaraǧa-k, ḥedd ur tt-yewwiḍ
Ar ssfeṛ, heyyi aεwin
Ul-iw, d amuḍin
Tamurt, ad tbeddel wiyiḍ ».
Nnan akken i as-yesla Ccix akka, isuɣ : « Lleh, lleh ! ». Yuɣal yenna-yas : « A Muḥend, ilaq-ak ad tqumeḍ axxam, ur tettɣimiḍ ara kan akka ad tettenduṛṛuzeḍ d anduṛṛez si tqubbet ɣer tayeḍ ».
Yerra-yas Si Muḥend, yenna-yas :
« Lemmer bnadem ad t-nẓer
Rebbi, ad as-nehḍer
Γef ccreε yellan di ttuḥid
Albεaḍ, iwelleh-it, yeεmer
Iketter-as zzheṛ
Yessenεet-as mkul abrid
Albεaḍ, iεemmed-as yenṭer
Ur t-id-ifekkeṛ
Di lemḥan i as-yettzeyyid ».
Yenna-yas Ccix : « A Muḥend, lukan ad teɣliḍ s waṭṭan, ur tesεiḍ win ara k-irefden ».
Yerra-yas Si Muḥend, yenna-yas :
« Ẓriɣ deg udem-iw yekfa
Tbeddel-iyi ṣṣifa
Helkeɣ lehlak ur t-nessin
Nudaɣ akk ccuṛafa
Ttḥewwiseɣ ddwa
Sḥesben-iyi di tkerrasin
Ziɣ urgaɣ tirga mxalfa
Ddwa, d lawleyya
Ar Ccix Muḥend Ulḥusin ».
Qqaren belli Ccix, iwerra-yas Rebbi liḥala n Si Muḥend amek ara tili, yerra-as :
« Leεlam tcud tyaqut
Weqεan yizlan
Lexwan i d-teḥbes tsarut
Σalem dacu k-yehwan
A Rebbi, aḥbib, fell-i fru-tt
Ad fell-i fakken yiɣeblan
Berka-k lqahwa di ssuq
Akked lesfenǧ Uẓudan
Lbenna, deg yimi ar taɣect
Siwa leεtab win i t-yernan ».
(Uẓidan, d yiwen n usfenǧi di ssuq n Larebεa n At Yiraten).
Yerra-yas Si Muḥend, yenna-yas :
« A lfahmin llah ɣaleb
Rebbi, akka i yekteb
Lmeḥna, ad tεeddi ɣef ṛṛas
Mačči d tiselbi ay nesleb
Aṭas i nεatteb
Aql-aɣ d imeḥzan kul ass
Lweqt-agi, yeskaddeb
Salet lmujerreb
Win ur nuda, ur εeddant fell-as ».
Yenna-yas Ccix : « Σiwed-as-d, εiwed-as-d ! ».
Yenna-yas Si Muḥend : « Anεam a Ccix, ala awal n Rebbi i yettuεawaden ; nekk, εuhdeɣ Rebbi mi d-nniɣ asefru ma εawdeɣ-as-d ».
Yenna-yas Ccix : « Ruḥ, ad k-ineɣ Rebbi d aɣrib ».
Yenna-yas Si Muḥend : « Anεam a Ccix, deg useqqif n Ṭṭmana ncalleh ! ».
Ass-nni, cwiṭ i as-mazal i Ccix ad t-yernu di ddunit. Ma d Si Muḥend, yerna rebεa ssnin deffir-s. Γer tagara, yuɣal yehlek, yekcem ssbiṭar n At Mengellat ass n εacrin n duǧember 1906, yeqqim din tmanya n wussan, yemmut ass n 28/12/1906 ; aṭṭan-is d lberd. Deg yittafttaren n ssbiṭar, nufa-d yura-d s tefransist : Hamadouche Si Mohend, cultivateur (Fort National), village Cheraïoua, fils de Mohamed et de Fatima. […]
Ruḥen at tmurt-is ad t-awin, nnan-asen At Sidi Sεid : « Fiḥel ma tewwim-t, ad t-nenṭel kan da di Tqerrabin, di Tmeqqbert n Yiɣriben ». Ar ass-a, mazal aẓekka n Si Muḥend dinna. Akka ay ffɣent dduεat i snat : amedyaz, yemmut d aɣrib maca yenṭel anida imenna wul-is.
Qqaren Si Muḥend yeεdel netta d Si Ḥemmu U Yidir n At Sidi Sεid, d aqahwaǧi di Micli, d axuni n Ccix. Netta, d agezzlan, kra yekka wass ileḥḥu deg ufilaǧ (village) ; taεekkazt, deg ufus ; ttbiḥ, deg ufus-nniḍen.
Yiwen n wass, yeqqim Si Muḥend di lqahwa-s, yebda la d-yettawi isefra ɣef yiman-is belli wesser, iḍaε, ula d tamḍelt-is ur as-iban amek wala anda. Lɣaci, la ttrun. Yenteq Ḥemmu U Yidir ɣer-s, yenna-yas : « A Si Muḥend, cubkeɣ-d ccbak n Rebbi, ma temmuteḍ, ḥeḍreɣ ar d k-cebbḥeɣ, ad k-ssizedgeɣ, ur k-ǧǧiɣ ad texnunseḍ, ɣas kkes aɣbel i wul-ik ».
Akken ay tsaṛ. Asmi yemmut Si Muḥend di 1906, Ḥemmu U Yidir mazal-it d lḥey. Ilḥa akked temḍelt n Si Muḥend, iga-yas aẓekka di Tmeqbert n Yiɣriben tama n Useqqif n Ṭṭmana. […]
Ass n ttlata 08 tuber 1901 Ccix Muḥend U Lḥusin yewweḍ leεfu n Rebbi deg uzal ; iṭṭij, yelḥa azal n umrar deg yigenni. Ters-d rriba di tmurt, bdan medden ar ttazzalen ɣer At Ḥmed si mkul amkan. Seg wakken lɣaci la d-yettas kul taswiεt, ǧǧan-t yumayen ur t-mḍilen ara. Axbir, inuda akk timura. Ladɣa ceyyεen tabrat ar gma-s ar Tunes. Si Muḥend U Mḥend, yuɣ-it lḥal din ; akken i yesla, yewwi-d asefru, yenna-yas :
« Tusa-d tebrat-is tewqem
Lxeṭṭ-is, yefhem
Ccix Muḥend U Lḥusin
Kra n win yellan d Ineslem
Tasa-ines, tegzem
Ttrun lεibad ur t-nessin
Bab n ttuba d lεilem
Inehhu ḍḍalem
Anda akk tcud ad tt-fsin ».
Yerna kra, iεawed yenna-yas :
« Tusa-d tebrat-is nexlaε
Lxeṭṭ-is, yeḍbaε
Γriɣ-tt, lqelb-iw yerfa
Ccix ifehhmen s ssmaε
Awal-is, mucaε
Ass n ṭṭlata i yettweffa
Yeǧǧa-d tamurt d ccareε
A Rebbi cafeε
Beddlen akk ccuṛafa
Bab n nnur lmucaεcaε
Bu ssif lqaṭeε
Ihedder deg lxafa
Yemmal iberdan n ccṛaε
Aṭas i iqeṛṛeε
Di ḍellam hel lkelfa
Ass-agi, iɣab, yetterfaε
Lmut, d axeddaε
Lexwan-is, ǧǧlen kaffa ».
Mulud Mεemri.
D tukkist seg udlis : Yenna-yas Ccix Muḥend.
Isebtar : 180-187.
Tiẓrigin : Inna-yas. 1990. Lezzayer Tamanaɣt.
